Ormsjös Gästbok

Jag undrar om det är någon som har information/uppgift om Elias och Anselm Eriksson som gick åt i flottningsolyckan. En av dom var min farfar, vet dock inte vem av dom då det inte pratades om det.
Hans maka var Maria även kallad Maja, och hade bl a en son som hette Georg. Efter olyckan flyttade hon och Torsten Henriksson till Västertåsjö, och det blev där jag hade min hemvist när jag åkte "hem" till Farfar och Farmor.
När är Ormsjödagarna 2015?
Med vänlig hälsning, Mats

GRATTIS Ormsjödalens Ekonomiska Förening och TACK för att också vi i periferin får möjlighet att vara med när ni firar.
"Vi utbölingar", som tack vare att ni finns inte behöver frakta vårt livsnödvändiga mjölkpaket, med mera, från t ex Dorotea.
Vi "utbölingar", som i mån av möjlighet vid hemresan gärna släpar med oss varor, som inte finns i våra "egna" butiker.
Vi "utbölingar", som inte är vana vid att någon "i kassan" hjälper oss att bära ut våra fyllda kassar till bilen.
!Vi utbölingar"..................med mera, med mera!
Trevlig fredag!

Trevlig fredag!

Grattis till Ormsjödalens Ica som fyller 20 år i dec 2014, det firar vi med ett litet försmaksjubileum fredag den 12:e dec. Vi bjuder på fika och har en del fina extrapriser under dagen.

Det stora firandet har vi valt att hålla i Juli månad 2015 så att alla hemvändare också kan vara med, (mer om detta meddelas senare)

Nu har ännu en Ormsjö profil gått ut tiden,Erik Viktor Karlsson.Hur många gånger har man inte stannat i Bäcka och druckit kaffe och fått vara med om berättleser som varit intresanta som man alldrig mer får höra,bla om jakt och annat där min pappa och EW med flera varit med om .När EW blev "plassar" fortsatte besöken och kaffe drickning.Det var med stort sorg i hjärtat att få höra om hans bortgång.EW hadde en egen teori varför han klarat "Karlssar" männens gen sjukdom utan att drabbats,men den teorin är inte lämplig att ta i detta forum.Tack för alla berättelser EW

En sån fantastisk bild!!!!

Ringde Greta Persson förra hösten med anledning av att min läkare som forskar om min ärftliga sjukdom Hemakromatos även hittat dövhet som kunde vara ärftlig. Greta kunde berätta att hennes man Lages farbröder
Israel och Ingmar var födda döva. Och att hennes svärmor Eva hade stor
oro för att någon av hennes barn skulle bli döv. Israel omkom i drunk-ningsolyckan och Ingmar i en trafikolycka och efterlämnade inga barn.
Som vid dom flesta genetiska avvikelser så behövs ärftlighet från båda
föräldrar.

Frågade också Greta om hon visste om att hennes man Lage hade en halvsyster som hans far hade med min mormor. Och som jag förstod, så
var det inte känt av henne tidigare. Och det innebär att Lages och Gretas barn fick nya släktingar som dom tidigare inte visste om.Det var roligt att prata med Greta
som snart närmar sig dom hundrade åren, och fortfarande var så vital.

Grattis Anna Maria på din födelsedag den 18 oktober. Damers ålder
pratar man ju inte om. Men du har burit dina år med stor heder. Du
har fött två fina pojkar G-B som i Göteborg. Du har mycket av din
ungdom kvar i dig. Du vårdar din lekamen. Och vi sommargrannar
önskar dig en fin dag och många år med dina barn och barnbarn.

Det är så härligt, Ove, att du skrivier om "Knaftarkungen" Elis, och att du genom dina berättelser håller minnet av de gamla levande. Jag har tyvärr väldigt dålig koll på ormsjöborna och i synnerhet "moara". När jag för några år sedan kom till Ormsjödalens ICA möttes jag av en liten man, som med stolthet berättade för mig att nu hade de tagit hem garner. Som jag uppfattade saken var det i princip bara där det fanns att tillgå inom rimligt avstånd. Självklart förhörde jag mig sedan hos broder Björn vem det var som så engagerat gjorde pr för nyinköpet.

Moster Greta, den kära, närmar sig de 99. Jag råkade befinna mig i ÖO när hon fyllde 67, och jag och mamma Vera åkte dit för att uppvakta henne. Moster Greta stod vid spisen, köket var lindrigt "i ordning" med olika handarbeten på gång. Hon var ju synnerligen skicklig i det mesta inom det området. När vi steg över tröskeln utbrast hon: "Jåmen, int ä väl 67 nanting å gratulera!". Mitt svar: Jo, man kan verkligen gratulera att man ha fott bli sä gammal som 67"! Nu närmar hon sig som sagt 99 med ett liv bakom sig fyllt av mycken sorg och mycken glädje. Och så har hon ett så klingande skratt!

Inför Elis begynnande ålder blev det naturligt att vi diskuterade livet och döden. Elis hade en något fatalistisk uppfattning, därför kunde vi
ha ett avslappnat förhållande till döden. Han kände sig trygg med att
han skulle begravas i familjegraven med sin broder Erik, far och mor,
och att prästen och systersonen Erik-Oskar skulle sköta det hela. Sista
gången jag hälsade på Elis var han mycket svag, men han kramade min hand och ville inte släppa taget.

Dom flesta Kungar och betydande personer brukar få statyer och andra
manifest över sin person. "Knaftarkungen" Elis Persson skulle under sin
levnad få en väg uppkallad efter sig. Och nu tre år efter sin död har
han också fått en egen gravsten med inskriptionen "Knaftarkungen".
Stenen är hämtad från Sjulmyran och med Elis tusentals fotstegsavtryck på.
Tyckte att Elis var värd det. Hälsa gärna på´n.

Den 1/11 2011 abdikerade "Knaftarkungen" Elis Persson från sin tron
på Sjulmyran. Elis skulle se dagens ljus på "Slottet" i Ormsjö den
26/1 1911 som den sjunde i syskonskaran. Elis mor Maria skulle
som arrendator 1925 bli vräkt av skogsbolaget, hon och barnen blev
hänvisade till en blötmyr norr Knaften. Och där kom Elis att regera
sina återstående dagar.
Att Maria kom att upplåta "Slottet" till socialisten Kata Dahlström
blev ödestigert. Det skulle ta Maria och hennes barn fem år att odla
upp Sjulmyran och bygga upp alla hus. Dessutom finns det omvittnat hur
hennes barn blev sämre behandlade och mobbade i skolan.
Elis "Knaftarkungen" Persson kom att bli över 100 år gammal. Trots sin
ringa kroppsbyggnad så klarade han det mesta. Hans minne var vida över-
lägset dom flestas. Därför var det ynnest att få berättat om livet från
hur det var förr i tiden. Efter det att jag gjorde en släktutredning om
min sjukdom fick jag reda att min far och Elis äldsta syster var halv-
syskon. Efter det blev Elis och jag såta vänner, eller som Elis sa, "vi
är hund i samma skinn". Och en större kärleksförklarning kan man inte få.