Ormsjös Gästbok

Namn: * Meddelande: *
:) :( :o [evil] :D :* ;) :|
Ort: E-post: Skriv alla siffror du ser i rutan nedan: * Svårt att läsa? Klicka på bilden för att ladda in en ny text.
Fler alternativ Om du önskar kunna redigera ditt inlägg senare kan du välja ett lösenord här:
Ove och Erna
Önskar alla en trevlig God och Glad Påsk!
Göteborg 2014-04-16 18:55
Roine e-post
Önskar alla en GLAD Påsk

Ann-Mari o Roine
Uppsala 2014-04-16 12:30
Ove Isaksson
I senare delen på 1800-talet var den bästa marken uppodlad och sönder-
styckad. Jorden kunde inte föda fler, fattigdomen var enorm och många
flyttade ut eller emigrerade. Jag tror inte Linnea behövde överdriva
verkligheten. I samband med regleringen av sjön så flyttade man vägen
så den skar rätt över Klaterbacken 200 m väster om badplatsen. Slottet
är rivet och endast ladugården finns kvar byggd 1915 strax öster om
f.d.Johan Burströms hemmanet.
Göteborg 2014-04-10 11:27
Sonja Forssgren e-post
Jag läste både "Ödeslotten" och "Befrielsen" i höstas, inspirerad bl a av sommarens genomgång av Ormsjöboken. Och jag läste med helt andra ögon än när böckerna kom ut. Jag minns att det sas att Linnéa Fjällstedt överdrev, men det var nog så att livsförutsättningarna ändrades väldigt snabbt under de första decennierna av 1900-talet. Jag skulle gärna vilja veta var Klaterbacken är belägen och var slottet låg...!!
Lövånger 2014-04-09 17:03
Ove Isaksson
Ingen har som författaren Linnea Fjällstedt kunnat beskriva nybygg-
arnas omänskliga slit och umbäranden vid kolonisationen av lapp-
marken. Linnea föddes i Stalon 1926, gifte sig med Bror Fjällstedt
från Storbäck 1948 och bosatte sig i Rönnäs. 1965 debuterade hon
med diktsamlingen "Ödets nornor". 1975 fick hon sitt stora genom-
brott med romanen "Hungerpesten" Samtidigt åkte hon runt i lapp-
marken med bandspelaren och samlade in material. I sina böcker har
Linnea dokumenterat en del av Sveriges historia som annars kanske
skulle ha glömts. Därför borde dom användas i skolundervisningen.
Styrkan i Linneas berättelser är att allt som händer, har också
hänt i verkligheten.

Därför blir det extra intressant när många av händelserna utspelade
sig i Ormsjö. I boken "Ödeslotten" som kom 1977 och "Befrielsen"
1979 där kan man ana var dom bodde, var barnen blev utackorderade,
och hur människorna i Ormsjö hade det i början på 1910-talet.
Elis Perssons farfar från Långfors tog över nybygget Klaterbacken
men övergav det för att bli arrendator på slottet. Denna "bagarstuga"
skulle romanfigurens Kristina från Stenbäck och hennes sex barn
flytta till i väntan på utresetillstånd till Amerika. I "Befrielsen"
som börjar i Ormsjö får man följa Kristina och hennes barns vidare
öden. Totalt har Linnea skrivit 15 böcker och alla är väl värda att
läsas. Eller som Linnea sa "dom vilar på väldiga människoöden"
Göteborg 2014-04-08 23:47
Ove Isaksson
God fortsättning på våren. Har förstått av rapporter, att även ni där
uppe i Ormsjö har nåtts av våren. Idag har vi haft hela + 16 och
flödande sol. Och lukten av rök från vårens första luntning var ett
faktum.(barn som tuttar på torrt gräs) Gräset blir grönare för varje
dag, och mycket står redan i blom. Hav tröst ni har allt det underbara
kvar. Saknar vårens alla dofter och bruset från alla forsande vatten-
drag.
Göteborg 2014-03-28 19:11
Sonja Forssgren e-post
Pappa Sigurd måste ha varit någon sorts "överkucku" när det gällde brandväsendet i Östra och Västra Ormsjö. Jag har sett listor hemma på gården över vilka som deltog i släckningsarbetet och hur många dygn. Det gäller branden år 1933. Kanske någon sorts ersättning utbetalades.
Lövånger 2014-03-25 21:06
Ove Isaksson
I början på 1930-talet hade vi i Sverige flera extrema torrsomrar i
rad. Medvetenheten om brandfaran var ringa, och brandhärdar var mycket
vanliga i dom svenska skogarna. I brandhistoriken var det enorma värden
som gick till spillo. 1901 inträffade en stor skogsbrand vid Vikmon och
västerut mot Västvattenbäcken som kallades för Kiljansbrännan. Men den största skogsbranden i Ormsjö inträffade sommaren 1933 där det brann i
flera veckor och militär från Umeå blev inkallade. Nils Danielsson från
Mon har dag för dag beskrivit på Ormsjöhemsidan om detta trauma.

Elis Persson har också skrivit om Sotbrännan, och hur han under två år
levde som en svensk neger i skogarna norr om Mon, för att rädda det som
räddades kunde av den brända skogen. Skogsbolagen anställde folk från
hela sverige. Och arbetarna fick bo i riskojor, jordkulor och rena nöd-
bostäder. Vanligt var också att man delade kojan med hästarna. Och det
var inte heller ovanligt att det om morgonen kunde hittas hästskit i stekpannan. Elis skulle också sedan vara med flottningen i Västvatten-
bäcken som varade i fyra veckor. Och det var så mycket timmer i sjön
så man kunde nästan gå torrskodd till Lövstrand.
Göteborg 2014-03-25 19:02
Ove Isaksson
Sveriges välstånd skulle byggas med Norrlands timmer. Det var skogen
som omvandlade Sverige från ett fattigt bondeland till ett rikt och
välutvecklat industrisamhälle. Så skriver Sven-Åke Henriksson bördig
från Viknäs och Ormsjö i sin hyllningsbok "I FLOTTARNAS FOTSPÅR" från
2011.
Sven-Åke har dessutom på film dokumenterat"DEN SISTA RUMPAN PÅ
FAXÄLVEN" som visats på Sveriges television, och som kan laddas ner.
Ormsjön med sina tillflöden med Långseleån,Onbäcken,Västvattenbäcken,
Stutvattenbäcken och Fjällån med Arksjöån var stora arbetsplatser i 60 år. En stor epok gick i graven när den sista stocken flottades ner
1980. Flottningen skulle sedan 1982 upphöra i Ångermanälven dit timret
från Ormsjön hamnade, för att sorteras i Sandslån.
Göteborg 2014-03-14 16:25
Ove Isaksson
Torsdagen den 30 april 1896 föddes Emanuel Engelbert Bergh i Ormsjö.
Och ett unikt livsöde skulle få sin början. Modern Kristina hamnade i Ormsjö som piga, och sonen till bonden skulle bli far till barnet.
Kristina blev utsparkad och det enda arv sonen fick var faderns svåra
ögonsjukdom. Efter sina första år i Lövstrand och Avaträsk lämnades
Emanuel bort och vid nyårstämman 1900 auktionerades han bort till Erik
Johan Henriksson i Bellvik för 25 öre om dagen. Efter skolgång på Blind-
institutet Tomteboda skulle han åter hamna i Ormsjö, och då som slav
hos en bonde.
Emanuel eller (Blindmanne) som han också kallades, skulle sen bli skogs-
arbetare och gårdfarehandlare större delen av sitt liv. På gamla dar
skrev han ner sina minnen, och dom finns samlade i ett kompendium på
Dorotea kommun och Bibliotek, som man kan låna. Och som heter
MINNEN FRÅN MITT LIV
Göteborg 2014-03-11 15:53
   1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 [Nästa]
Tillbaka upp