Varför heter vi det vi heter?



I Gamla tider så hade man många barn i varje familj. Varje barn skulle ha minst tre namn.
Det fanns säkert influenser från bibeln och andra kulturer när man gav sina barn ett eller
flera namn. Det är även möjligt att det var sed eller mode att barnen skulle ha nya,
eller namn som inga andra hade. Efter genomgång av födsloböcker så har vi här nedan tagit ut
namn som kan anses som ovanliga, men var vanliga under 1800-1900 tal. Detta kan vara
ett tips till föräldrar som vill ge sina barn namn, från där ens förfäder har sina rötter.

Flicknamn: Andriettta, Albertina, Amalia, Alexia, Appollonia, Askaria, Anakordia, Akaria,
Alida, Anselina, Alfilda, Adelina, Abba, Aqvilina, Alexina, Amintea, Admalia, Antoinetta,
Alfi, Autmia, Allvingny, Aktylia, Adelhild, Aletty.
Bernardina, Bedikta, Bertina, Benedickta, Concordia, Eusebia, Eufrosyne, Eurenia, Emelinda, Eulalia, Elova, Eufemia, Elofa, Elirra, Elfrid,
Frysyne, Freya, Frosyne, Fredriksina
Gustavfa, Genette, Göthilda, Hilderan, Hortense, Idunia, Isodora
Jonatha, Juliana, Jakobina, Justina, Josefina, Joselia
Kathania,Karolina, Kristofia, Kunigunda, Kolette,Leandra, Melinda, Märet, Malgunda,
Magnuetta, Minni, Madelina, Madeli, Nikolada, Nikolivia, Nikolovia, Notalia,
Olivia, Olava, Ocktavia, Ottolina, Petronella, Paulina, Rubertina, Rasida, Romana,
Reinholdina, Serene, Serudia, Sekunda, Severina, Serafin, Selina, Teolina, Theodora, Tiliana,
Valmina, Villa, Visea, Viclena, Vanda, Valdina,Wellmina, Zipova

Pojknamn: Alexius, Augustinus, Amandus, Anund, Amatias, Alberus, Ansgarius, Arverus,
Arkadius, Anatolius, Calixtus, Cornelius, Cardian, Cauntus, Eukasius, Erhard, Enock,
Eusebius, Elenorias, Edvill, Elenororus, Eukarius, Evergistus, Eleozar, Edbert, Ernstfrid,
Eberhard, Florentin, Germanus, Gerion, Gideon, Gillhof, Grels, Georgius,
Hyginus, Hedvigius, Hilarius, Hildbrand, Henrikett, Hedvig, Helgard, Hegosius, Irenius,
Isedor, Idmar, Ignatius, Ingevalold, Josias, Justinus, Kilian,
Leander, Loritz, Lisanian, Lagus, Leontius, Laurentius, Lambert, Lurbert, Mortialis, Mauritz,
Maxinus, Mårtenus, Maximilnus,
Nestor, Nikodemus, Nikiator, Narcissus, Nikanor, Octalis, Ofian, Rimhold, Renaldo, Salomon,
Severin, Saxturnius, Sillbo, Sixtus,
Tolfte, Theofilus, Teotard, Torlutianus, Tiolinus, Titus, Virgiulius, Volerius, Viard, Vitalis,
Viktornius, Vindirian, Voltner, Villgott, Vindician, Wikard, Willehard, Wolmar,
Zakarias, Zefanius, Zepkysius, Zefan.

Hur man i gamla tider kom på dessa för oss ovanliga namn, är ett stort under.
För man måste gå tillbaka till bibeln och den grekiska mytologin för att hitta namn
som liknar våra förfäders. Man skulle tycka att den nordiska mytologin med sina
gudar skulle ligga närmare. Men bibeln och latinet var nog på den tiden det engelskan
är för oss idag. Oavsett vad vi kallar våra barn så fanns det någon tanke bakom, och det
är nog varje förälders ensak. Och det namn man får brukar man oftast ha livet ut, oavsett
om man tycker det är bra eller dåligt. Men när det tolfte barnet var fött, så var det slut
på fantasin, och han fick heta den tolfte. Och detta är faktiskt sant.