Dialektord
och
uttryck




A B CD E F G H I J K L M N O
P R S T U V Y Å Ä Ö


































A
Ord: Förklaring:
á (Anna) Á används alltid före kvinnligt tilltalsnamn
Ā göle liten flicka
A 'rrd ärvt
Abbarsyra konstgjort gömställe för abborren
Ackedera resonera
Aftavarn kvällsmål
Agasamt respekt för någon eller något
Aggomt omlott
Aggän vågor
Agnän avfall vid tröskning, användes uppvärmt till kor
A-grannarsch mor grannfrun
Aktdä akta dig
Arri aldrig
Ála opp föda upp, fostra
Algkårn toltan, en fjällväxt
Allmeckä rallarros, mjölkört
Allstansch överallt
Allä-slaga alla sorter
Ampän ängslig
Anacka almanacka
Anbelang angår
Angermasken ångrade sig
Annelônsch annorlunda
Annersia andra sidan
Annrän andra personer
Anvar varannan
Anvára titta på något
Använnä användt
Anörja skidspår
Ardra al
Árian fyrkantig pinnharv
Aschelhôlbränna analklåda
Asta gå börja gå någonstans
Attja ackja, renpulka
Averlang avlång
Avônna avundsjuka
Axarn tvärslå till skaklar
Upp
































B
Ord: Förklaring:
Bagasåga bågsåg
Baggsella saltsill
Baka flötä senfärdig
Bákán kantvirke efter sågat virke
Bakefjála redskap vid tunnbrödsbakning
Bakespjálka redskap vid tunnbrödsbakning, för att lyfta över brödkakan till "fjala"
Bakhárt bakhalt
Bakselan extra seldon vid tunga lass
Bakäommen bakugn i bagarstugan
Balj ti sä dricker fort och onormalt mycket
Balj yga stirra
Balkå avbalka, avskilja
Balla pungen, testickelpåse
Ballhot testikelvärk
Ballongböxen ridbyxor
Bangnä bågna, digna under
Bankä slog på något
Barrä bara, endast
Basaämne torvströ
Baschölä gratulation till nybliven mor
Baselusker bakterier
Bastän bastun
Basväg huvudväg vid timmerkörning
Battnä bottna
Bavel ti vattnä plaskar i vattnet
Baxnä baxnade
Behännlit lämpligt, behändligt, rart
Beskarm sä beklagar sig
Besslä hästbetsel
Bessmárnä besman, handvåg
Betárt betalt, ersättning
Beté-sä beteende, uppträda konstigt
Bettnepären skämd potatis
Betä agn vid fiske
Bidd längä lång mättnad
Bilinga tvillingar
Bjalä människan grät, kon råmade
Bjesä bindsle för kreatur
Bjärka björk björkar
Black utan pengar, urblekt färg
Blágá ti boká bläddra i boke
Blatan slask, blötsnö
Blattnä uppblött
Blavera skrytsam
Bleckhämta hink, med lock, gjord av bleckplåt
Blekfis färglös person
Blem fisken vakar
Blemmän utslag
Blinntjibick person, som inte hittar eller ser illa
Blister vissla
Blisterpunga hemsydda läderkängor
Blôttess bekymra sig
Blåmjalka skummjölk
Blåräfsn kratta ihop slaget hö i diken och oländiga ställen
Blås vila
Blåsella småsik fångad med not
Blötkängen hemsydda näbbskor
Boa butiken, affären
Bôcken bock
Boern fäboden
Bôk stökar
Bo-knôdd affärsbiträde
Bôl kåt
Bolä bordet
Bompä slut
Bôrda kåthet, bölder
Bôrlen bördor som man bär
Bôrnä Inflammerat, varbildning
Borte borta
Borti len ur led
Bôsa liggplats
Bôssa skräp, småsmulor
Bôssän stoppad del som skydd för selen (loken)
Brambära hallon
Branå ganska bra, iddes
Brása stå bredbent
Brátt brant
Brátt sä sträcka på sig, visa sig stolt
Brattomt bråttom
Breddavä bredvid
Bremsn broms (insekt)
Bresslä överkast
Brokskitn rölleka
Brônnbôcken brunstig bock
Brôschlam brosslare, som drog ihop timmer till basvägen
Brôt å bröt utav
Brôtn timmerbröt
Broärn bron
Bruck brukar göra
Brydd förvånad, osäker
Bryta tunnbröd, bryts upp i mjölk
Bräa bräda
Bräk fåret bräker
Bränn tjören bränna tjära
Brännmya mycket små blänkande knott
Brännräv brandrester
Brännvinsankarä spritkagge av trä
Bräskjul enkelt uthus
Brään bräder
Bröggstugän bakstuga för tunnbröd
Brösmôlen brödsmulor
Brötschikan brakved, enbuske
Budingen kokta fläskköttbullar
Buffer flytta till fäboden
Bukjola rem i selen som spändes under hästens buk
Bullerkuse bullersam man
Burnen underrede på bord
Bustan rastplats
Bykutara, byrant alltid på språng, springer i gårdarna, ränner på byn
Bå enä å annrä både det ena och det andra
Bårna barnen
Bårnkluta barnblöjor av tyg
Bårnät havande
Båslaä skiljevägg mellan kobåsen
Båtläninga förankringsplats för båt
Bä´nt bändigt, besvärligt
Bäckern bagge
Bäckläs krånglar
Bäg (-es) dumt envis (envisas med någon)
Bägstut envis
Bälinga djurskinn från benen, användes för att göra skor
Bäll (-ä) böla (bölade) ex. tjurbölande
Bärhacksta f.d. avverkningsplatser där det växer bär
Bärnappara bärplockare
Böglän bucklor
Böngninga bostadshuset
Böx-aschlä byxbaken
Böxluka gylf
Upp
































C

Ord: Förklaring:
Chansera utseendet förändras negativt
Upp
































D

Ord: Förklaring:
Dágakár man med tillfälligt arbete
Dammä´n doften
Darjkang grankvist
Darjä granris
Darmä å svimmade
Darna dånade
Datta di-bröst
Dila potatisgroddar
Dôg(d) duger (dugde el. dög)
Dôm letä ut sä de sökte sig ut, användes oftast när det bjöds på något
Dôm yngel tå sä dom förökar sig
Dompä tel slår eller sparkar till någon
Donkä höä dåligt hö som även luktar unket
Dorninga, bôcken och jita två sammankopplade kälkar, vilka användes vid timmerforsling
Dôtra dotter
Dragläre del i selen
Drarnavattnä björksav
Drattnä drunknat
Drôp droppat
Dryp droppa
Drämnä smält
Dränk-sä drunknar, tar sitt liv
Duvän modig, våghalsig, chanstagare
Dyngkasa gödselstack
Dyngstan gödselrummet
Dyngstörn ogräs, svinmolla eller molla
Dyngsöffsä smutsig, sjaskig och hafsig kvinna
Dålit röktä dåligt rykte
Dä bar tell det påbörjades
Dä bäckläs det krånglar
Dä dôrrä det dånade
Dä ha rödd helä dan det har snöat hela dagen
Dä kônnä hänn det kunde hända
Dä ljungä åskblixtar
Dä låg sä bänt tell det låg oländigt till
Dä môskä på fortsatt snöande
Dä myllrä det vimlade av folk
Dä råmme ti isn det knakar i nyisen
Dä smäll bárä tell det går väldigt fort
Dä söm havs dä skavs det som används det nöts
Dä tog bra langen ti det tog bra lång tid
Dä va fögan gôtt det var nästan gott
Dä va skrôtjen det var (skrömta) spöken, oknytt
Dä ä fäll'n dán det är väl den där
Dä ä inge trugenäs år i år jag tänker inte truga dig
Dä ä väl däsamma när koern fo bytta det spelar ingen roll när det goda ges
Dämt, dämninga stoppat vattenflöde med damm
Dängt givit någon stryk
Dättä nudda
Dögnvis flera dygn
Dörjet kritiskt skäll, upprepning
Upp
































E

Ord: Förklaring:
Earn kastvind, drag
Ejeln nygrodd säd
Elln elden
Ellstan brännbart mtrl. för att tända eld
Etret arg
Etring finne, varblemma
Ett sôm anne ett som annat, vad som helst
Evä'rdelit evigt
Upp