F
Ord: Förklaring:
Fa´lj ji int vä följer ni inte med
Facharn farfar
Fachmora farmor
Falejs slöfock, dagdrivare
Fali slárvi'å dyngi' väldigt slarvigt och smutsigt klädd
Falitt ofärdig, handikappad
Falktrå tillgivna djur
Falkä folket
Falmårn spår
Fanken mild svordom
Fann åt hittade igen
Fará följ fåran (uttrycket används vid plöjning med häst)
Fára å gålä fara bort
Fard vä följde med
Fárke varna
Fárkän sugen efter något
Fárlän fotspår
Fárläs färdas
Fars'tän förstuga, farstun
Farschn fors, strömmande vatten
Fattigårn ålderdomshemmet
Feck nagälbitn frös om fingrarna och fick värk
Feck tå'n fick av honom
Feck vä sä fick med sig
Fejen glad
Fesätjuka röksvamp
Fetåä inhägnad kreatursled till sommarladugården
Fickän fickor
Filflaska flaska med grädde, som "jetaren" skulle ha
Filstommäl ställning för mjölktråg
Filä grädde
Fingerbytta fingerborg
Finsnäjs lättare arbete
Fjask (-et) barnslig lek (barnsligt avvikande person)
Fjöckelô hångla
Fjôllret glömsk, virrig
Fjommel tankspridd, fumlig
Fjôse fähus, ladugård
Fláka ut sä breda ut sig, utvikningsbrud
Flása tell flammade upp
Flen isgata, blankis, halt
Fli hit hugga ved
Fliddn gav någon mycket stryk
Flis å snög lätt snöfall
Flôgerota ogräs i långa revor
Flott högt vattenstånd
Flyhänt snabb i arbete
Flyttä flottningen, flyttat
Flänte du ljög du, snudda vid
Fläsksvarn fläsksvål
Flö vattenståndet ökar
Fôgelsnôren fågelsnaror
Fôgla fåglar
Fôll ramlade, föll
Fôndära längä fundera lång tid
Föntes funnits
Forlaern höladan
Forskrinna höskrinda
Forsláán hösläde
Forä gräs som slagits på myrslåtter
Fôsching föl
Fôskän murknat, ruttet trä
Fothuse i fotändan av bädden
Fraggän fradga, skum vid mjölkning
Framma framför
Frastlänt läge med risk för fros
Frest försöka
Frôdit något som är mycket av
Fräcken fräken, en vattenväx
Främännä främmande
Frässn hankatt
Frö'n spröd
Frödd sä förfrusit sig
Fy håken mild svordom
Fyromfot gå på alla fyra
Fåreta fårkrubba
Fårfaddar dumbom
Fårfittbrämsn liten grå broms
Fårgråtn torkad tår i ögonvrån
Fårtåra rinnande ögon på fåren
Fårät dum
Fäckt vifta med armarna
Fäll ramla, ramlar
Fälislän hängslen
Fängharva träkratta som man samlar och gör höfång för hässja
Fö sä försörja sig
Föa föda
Fögan hagan lite intresserad
För jämnan ofta, alltid
Förfotn tådelen på strumpan
Förlåte förhänge
Förmanschfalkä förmånstagare
Försektit försiktigt
Försompe kom för sent
Förvortä dött ut, försvunnit. Gäller ej människor
Fööre farit bort
Föörä bra eller dåligt väglag vintertid
Upp
































G

Ord: Förklaring:
Galossj'hakän utstående hakparti
Gamles åldras
Gammart förr i tiden
Gammfönna gammalt torrt gräs
Gammjäntä ogift ensamstående kvinna
Gammkusn Den onde
Gammnucke ogift äldre kvinna
Gammpajkä ogift ensamstående man
Gamsträjk äldre ogift man
Gangsoxn stamtjur, byatjur
Gapa kôja öppen koja, tre vägga
Gapasyna avsyna
Gapatras en som är högljudd
Gapatrut gaphals
Garvfalke vuxna personer
Garvkar vuxen man, ibland används för en riktig karla-kar
Gatt måste, tvungen
Gillän kvinnobröst
Glis kisa
Glisyga glasögon
Giivär småflin
Glockä kluckade
Glôggen glugg, hål i väggen
Glonkäs hört talas
Glôttermjalka sur mjölk
Glyxet instabil, obalans, slarvig
Glyxopp en som inte ser sig för
Gläffsä gläfste
Glöhyppen hastbullar
Gneka knarrar
Gnôggbräa tvättbräda, gammalt av trä
Gnôggä oppättä gned uppefter någon, något
Gnôr gnisslar, friktionsläte
Goakti givmild
Goddagspelt latmask, goddagspilt
Goest godast
Gôken göken
Gôkspett gapig yngling
Gôlvä golvet
Golötä givmild
Gôre dy
Gôrkoa rinnande och kletig kåda
Gôrm surrar (ngn som talar i ett om inget)
Gôtta karameller
Gôva doftar
Gral att prata om ditt och datt
Grássera härja, barn leker våldsamt
Grav, grov gräver, grävde
Gravölsring saffransbröd vid minnesstunden
Gravölä minnesstund efter begravning
Gre ut glesa isär, reda ut
Greftän gropar, ojämnheter
Grep tag i na tog tag i något tog tag i något
Grest otät, glest
Grint gråtit
Grôbben gropar
Gromlit grumligt
Grommen kaffesump
Grônna grunt ställe, skär o.d.
Grônnä grunnar, funderar, grundare vatten än tidigare
Groon växt i vattensjuk mark
Grosen fd. vattensamling eller torrlagd konstsjö
Gruv sä oroa sig, ängslas
Gruvänäs ängslas, oroa sig
Gräddsnäcka gräddkanna
Grämmes ångra sig
Grödd läkte
Grötväta mjölk
Guckä på etappvis
Gussorla guds ord
Gussrisä illasinnad fru
Gå gålför gå till varje hus
Gå knôppret småtrippa, gå små steg
Gå utpå konfirmeras
Gårla gårdar
Gått sann gått sönder
Gäcklen kindtänder
Gällä kastrerad
Gäst re dä lova någon stryk eller givmild mot en gäst
Upp
































H

Ord: Förklaring:
Ha du etä? har du ätit?
Ha du fott na beskee? har du fått något besked?
Ha du hadd dä har du haft det
Ha du vorte ättä har du blivit efter
Ha i har'n ta ihjäl någon, något
Ha jä hálä hunn, så hál jä rompa har jag klarat nästan allt, klarar jag säkert även resten
Hackstä äldre avverkningsplats
Hágan hage av snedställda och kluven smågran
Hágastör mager och stel person, även stolpe i gärdsgård
Haggkabbän huggkubben
Hajjä ropa
Hákafönstra öppningsbara fönster med hakar
Hákákula ankelknöl
Halá borti gröpa ur
Hall käftn håll mun, var tyst, tig
Hall ä håller det
Halvkyttingen tonåringar
Hams ihop samla ihop
Hamsloä hög med hörester
Han ä sta häst som vägrar gå
Hanna handen
Hannarg klåfingrig
Hannel handla
Hannlösst omedelbart
Hannvass stark i nyporna
Háráhjarti feg och rädd
Hárápoppen pärluggla
Háráskramla harskramla, klapprande brädor vid harjakt
Hardas helgdagsklädd
Hárk halkar
Harm ättä härma, efterlikna
Harmelitt beklagligt, harmsen, besviken
Harn hälen
Hárna huvudhåret
Hárndra lugga någon
Harschn halsen
Hárt halt
Harta hälften
Harta borti harta fjärdedelen
Hárva träkratta, räfsa
Hárvtinna träpinnar för räfsor
Hárvtyä räfsans skaft
Hebärje härbre
Het å bös jäktad, flänger och far, bråttomt
Himbaka bröä hembakat bröd
Himbyn hembyn, hemort
Himfraktä hemkört
Himmarnä hemmanet
Himme hemma
Himvevä hemvävt
Hinn du him? hinner du hem?
Hir ti magen hissna
Hittan hit
Hittan å dittan hit och dit, här och där
Hjárt idissla
Hôcken vem
Hôckäsöm vilket som, antingen eller
Hoftä dålit på en höft, parerade dålig
Hojt skämtsam hälsning
Hôl ji hörde ni
Hôll int på fo åt mä ann kunde inte andas
Hôll ji ättä följde ni efter
Hôll på höll på
Hôlsleva hålslev, förr gjord av trä
Hommelblommen maskrosor
Hompe på haltade
Hongri hungrig
Hôrl du na hörde du något
Hôrrväs ryser av att det är kallt
Hôrvit ruskväder
Hôter å fry fryser och skälver
Hôttret ojämt, knöligt, knottrigt
Hoven droven vad som helst
Hôvrit ojämn terräng
Hucker småfryser, småskrattar, skälver
Huckle huvudduk
Hundballän odon
Hunnet oförskämd, glups
Hunnstranna besvärlig sjöstrand
Hunsä opp tillrättavisa, gräla på
Hurr åka kälke, åka skidor eller spark (fettisdagsgöra)
Huskes ryser
Huskit ruskigt
Huvva förstärkning av något bra eller dåligt
Huvväsvag höjdrädd
Huvvätoket yrsel
Hyffs snabb dans
Hyllrimsen hyllremsor
Hyllär fjäskar
Hyttä göra en hotande åtbörd
Hå´len svordom
Hålhänt hårdhänt
Hårhárna huvudhåret
Hårlåtn tappar håret
Hårsnálä trollslända
Hás hes
Hávia vidja som århållare
Hä vä nagen hos någon
Hä åvä ställa undan
Hädd in, hädd ut haft in, haft ut
Hädd på säg klädde på sig
Hädd tå sä klädde av sig
Häggdä snålade
Häktä ti hakade i
Häll'n eller den där
Hämtän hinkar
Härri i ett hem, hos en familj
Häsch-stöä hässjestag
Häv stolt, högfärdig
Hävve vid, bredvid, hos
Hää hitti läa lägg det i lådan
Hö´rd dä hört det?
Höfangä fång hö klart för hässjning
Höloä höskullen
Hör ättä höra efter
Upp
































I

Ord: Förklaring:
I aftes i gårdagsafton
I dennä där
I försistanch i förrgår
I hal'slegä ihjälslagen
I hennä här
I lavä tillsammans
I lönnom i smyg
I maran i morgon
I maran bitti i morgon bittida
I maran till i morgon tidigt
I maräst i morse
I´listi listig, illfundig
Iickorn ekorren
lljarstaga rackartyg, odygder
Illmari finurlig
Ingen oxe ä så stor att dä int finns slaktarn Ingen ska tro att han är oövervinnerlig
Innamalä urgröpt innehåll, urgröpt vid ny bäckfåra
Innamatn inälvor
Innarni inuti
Lnônner inunder
Intvätt ingenting
Upp