| Ord: | Förklaring: |
| Jalm | kattjam |
| Jankäpå | småtrampar, går fram och tillbaka |
| Jarl | glad och yster, gäller framförallt kreatur |
| Járla | inhägnad för kreatur under nattetid på sommaren |
| Jarm | klaga |
| Járnstörn | järnspett |
| Jart | hjälpt |
| Jechäveri | gästgiveri |
| Jeck dä? | gick det? |
| Jeck å | gick utav |
| Jeck å janke | gick av och an, fram och åter |
| Jeftasvôxen | giftasvuxna |
| Jeren | uthållig |
| Jessäs jä vart rädd | blev skrämd |
| Jestanäs | förvånad |
| Jesving | snabb och hjälpsam |
| Jetarn | vallpojken eller vallflickan |
| Jett | måste |
| Jettn dä | måste han det |
| Ji | ni, anvädes vid tilltal till äldre |
| Jita | get eller bröst på en kvinna |
| Jiteta | getkrubba |
| Jithusä | BH, brösthållare |
| Jiting(en) | geting(en) |
| Jittren | getter eller brösten på en kvinna |
| Jôbb | samlag |
| Jola | jorden |
| Jorl | gjorde |
| Jort åvä sä | drunknat |
| Josit | brännvinssup |
| Jôx | jucka |
| Jôxä på | arbetar, men inget blir gjort |
| Jum åvä | gömma undan |
| Jumt-sä | gömt sig |
| Jurna | personer inom familjen |
| Jus' huwä | begåvad |
| Jussom | liksom |
| Jynglit | ostadigt, vingligt |
| Jä jeck bet | jag misslyckades |
| Jä krus dä int | jag bjuder inte om, jag bryr mig inte vad du tycker |
| Jä vart för nå | jag blev ut för något |
| Jä ä int na förä | jag tycker inte om det |
| Jäckes | småretas |
| Jäcklen | kindtänder |
| Jäg ha hôrt glônkes om dä | Jag har hört talas om det |
| Jäg isit göra ná | jag ids inte göra något |
| Jäg ônner | jag undrar |
| Jänglen | styltor |
| Järla | blåser med kastvindar |
| Jöra åvä sa | drunkna |
| Jöschra | gyttja, rött slam |
| Ord: | Förklaring: |
| Kaffekällra | kaffeservisen |
| Kagrett | darrhänt |
| Kalvharnä | dumkallar flicka |
| Kalvnåvar | skällsord, dumkallar pojke |
| Kalvätt | dum |
| Kalän | kardor |
| Kammarn | kammaren, litet rum, ofta innanför köket |
| Kammen | ont i handleden av överansträngning |
| Kamsen | palt |
| Kang lövä | småhackade lövkvistar |
| Kangelmattes | en som vinglar när han går |
| Kangeron | spindel |
| Kaniffla | döda |
| Kanken | tuppen |
| Kannä | svällande juver |
| Kantore | skafferi i förstugan |
| Kappkutä | springer i kapp |
| Kappränn | skidtävling |
| Kappäs | skynda på, ibland en viss tävlan |
| Káraktiheta | högmod |
| Kardusn | tobak |
| Káret | mallig och stor av sig |
| Kárke å bar el. kånke å bar | bar tung börda pkryggen |
| Kárken | lasso |
| Karuscha | resårband |
| Kárv borti | skära ur, urgröpa |
| Kastbyt | byta utan mellanavgift |
| Kastfang | en form av brottning |
| Kastkäpp | utför skilda arbeten, får alltid stå till pass |
| Kastä bort 'ä | kastade bort något |
| Kastä kalven | kon fick missfall |
| Kastä åt | lämnade kvar |
| Kata | tälja med kniv utan egentligt mål |
| Katitjesn | katekes(bok med religionskunskap) |
| Kattgullä | oäkta sten glimmer |
| Kattygä | kattöga, reflex på bakre cykelskärm |
| Kattögel | kattuggla |
| Kebb | ljuga |
| Kerschne | namnge, döpt, kristnad |
| Kink ti träa | blåser så att trädens grenar rör sig |
| Kinka | upphängd barnsäng |
| Kippskoickor | person som är lite av en hoppjärka. Lite hit och dit. |
| Kladdä | tryckte sig uppefter någon på ett mindre trevligt sätt |
| Klaterbôck | någon som det går illa eller dåligt för |
| Klatres | krånglar |
| Klevä opp | stigit upp ur sängen |
| Klin | bred ut |
| Klôbba | klubba |
| Klôbben | träklubb, hängdes som hinder för kor att springa |
| Klôbbän | klabbföre, dåligt skidföre |
| Klommeroxe | klumpig, fumlig person |
| Kloturet | klumpig och fumlig |
| Klômsen | fryser och är klumpig i fingrarna |
| Klônres | växer ihop |
| Kluri | klurig, knepig, småslug, rolig |
| Klyckt | färdigruvat, kläckt |
| Klåfingret | klåfingrad |
| Kläckt | bra glid, bra vallat, bra före |
| Klöster | klättrar |
| Knaa | knåda |
| Knagga | handtagen på lieorvet |
| Knak | rak hållning |
| Knarrä | knarrar, rullar ihop sig ex. brinnande näver |
| Knôpper | småklösa |
| Knosa | stor slägga |
| Knu´la | knölar |
| Knul ihop sä | kura ihop sig |
| Knövli | skrynklig |
| Koa | kåda |
| Kôckelkäring | spåkärring |
| Kocksicken | lavskrika |
| Kôjdag | ovädersdag |
| Kôk | ett slags sång eller rop, för att göra sig hörd i skogen, liknar en jojk |
| Kôks | titta, undersökande |
| Kôks kônt | titta i getarkonten |
| Kôksa | träkosa |
| Kôl môrt | becksvart |
| Kôlbulla | kolbullar, kaka stekt i flott |
| Kommä ihôg | kommit ihåg |
| Kônschtit | konstig |
| Kônsta | kunskap |
| Kônt slut | slut på maten |
| Koppra | konsum |
| Kôre | jämmer, missnöjesljud |
| Kôrmen | renfluga |
| Kôrne | kallnat |
| Kornkasta | träskyffel eller skopa, som användes vid kornskiljning |
| Kornlårn | stor låda för vinterförvaring av korn |
| Kornskäppa | att ha korn i vid sådd |
| Korthunn | flitig kortspelare |
| Kotjicksmorninga | spensalva |
| Kotjure | kotjuder |
| Krabbä tag ti | tog tag i |
| Kra-gä | båge eller galler som fästes på lien vid myrslåtter eller när korn skars |
| Kra-I | kravla |
| Kra-vlä | krälade, kröp |
| Kra-väl | småkryper |
| Kringelpären | rund potatis |
| Krinkjock | skalbagge |
| Krôppet | stel och krokig |
| Krusa | småkakor |
| Krusivanta | mönsterstickade vantar |
| Krustanga | locktång |
| Kråkhacka | nariga händer |
| Kräka | kreaturen |
| Kröggårn | trädgården |
| Krösstä | krystade |
| Krötjäl | böjd, krokig person |
| Kullren | kardad ull för spinning |
| Kullrä åtabak | rullade bakåt |
| Kurät | nyvaken |
| Kussimurra | flick-kön |
| Kut i byn | springer hos grannarna |
| Kut å räj | gå, springa, vandra t.ex. i skogen |
| Kutä | sprang |
| Kuvi | kupig, rund botten |
| Kvadda | barn |
| Kvala' | manschetter, ärmlinningar |
| Kvárnkalln | kvarnens vattenhjul, som driver stenen |
| Kvastlommen | handtaget på riskvasten |
| Kvesän | akne, kvisslor, finnar |
| Kvir | jämmer, kvider |
| Kvirhôk | fjällvråk |
| Käcklingen | gråsparv |
| Käglen | kottar |
| Källarluka | lucka i köksgolvet till källaren |
| Kältträä | järnstolpe med krok i öppna spisen |
| Kättn | avbalkning i ladugården för grisar, får, getter etc. |
| Körebattn | ladugårdsvinden |
| Körrgårn | kyrkogården |
| Köttsöä | kokköttspad |
| Ord: | Förklaring: |
| La på bolä | lade sädeskärven på tröskverkets bord |
| Labannä | vidja mellan traljen och eta |
| Labbän | hemsydda vinterskor av vadma |
| Ladden | filtskor |
| Laem | ladan |
| Lagran | är kräsen, äter inte allt väljer bara det goda |
| Lagårn | ladugården |
| Laktä | luktade |
| Lammä´n | träningsverk |
| Lang oppi syrna | förvånad, lång i ansiktet |
| Langbenskranken | skrank, stor mygga |
| Langleäs | ha långtråkigt |
| Langstanga | långfingret |
| Langät | långsträckt |
| Lask | sy med två becksnören i läder. Snörena möts i samma hål |
| Lávan | laven |
| Lavädä | tillsammans med dig |
| Laä ommapå | la det ovanpå |
| Leabrôten | ledbruten |
| Leáná | lederna |
| Legä bort sä | blivit havande |
| Lekattn | hermelin |
| Lev om så | väsnas |
| Leä | grind i hagen |
| Li'slattn | lie slåtter |
| Li´stôbben | nyslagen åker |
| Liggä å sä | tappa konditionen |
| Likävis | oförstående, undrande |
| Limberkangen | lingonklase |
| Limberlögne | lingonris |
| Limbära | lingon |
| Littä tå vårt | litet av varje |
| Lo'kän | grund vattensamling, förväxlas ej med loken =del av hästsele |
| Lo'mpän | gamla yllesaker |
| Lobräa | riktbräda |
| Loken | del i selen |
| Lokrem | rem som håller ihop selens loke |
| Lomp | rötkasserad timmerstock |
| Lon | loge |
| Lôppä | bofilet, en speciell ostmassa, som äts med grädde och socker |
| Lus´kammen | finkammen |
| Ly (lydd) | lyssna (har lyssnat) |
| Lyssninga | norrsken |
| Lysvyrn | blyg och tillbakadragen |
| Lytja | ögla |
| Läsarbårna | konfirmander |
| Löftänä opp å ne | lyfte något upp och ner |
| Lög | ljuga |
| Lögdan | lördag |
| Lönne | hävstång eller klyka, som användes vid "for" -hässjning |
| Ord: | Förklaring: |
| Maa sann | smula sönder |
| Mágáhov | folkvett, inte mer än magens behov |
| Majk | småsvag, vek |
| Máká dä | flytta dig |
| Maka kättn | mocka svinstian eller annat utrymme för får, getter etc. |
| Maletä | nött och luggslitet |
| Malli | högfärdig |
| Mardarn | mjölnaren |
| Márkvárdi | märkvärdig |
| Marnomt | lite, men kunde ha varit mer för att vara riktigt bra |
| Marntappa | molnen |
| Mása | små barn börjar krypa |
| Másahusvägen | svordom |
| Masakärring | snigel |
| Masan | mossa |
| Matahôken | Hök på hösten när kornet mognat (fjällvråk) |
| Mattn | murken |
| Mebårä | gödselränna |
| Ment | ofärdig |
| Mesammarä | midsommar |
| Mesefôsching | saktfärdig, ett mähä |
| Meseknul | en hård knöl mesost |
| Mesekôja | enkel ställning med tak över mesegrytan |
| Meseskova | det är meseskrapet som blir kvar i grytan |
| Meset | sen |
| Mesröen | medars spår i basväg |
| Mesäfilä | riven mese med socker och grädde, liknar messmör |
| Mistä | tappat något |
| Mjalkboa | bod utan fönster med jordgolv, användes som kylrum |
| Mjalkstinn | omjölkad ko eller get |
| Mjárla | mjärde |
| Mjurna | mycket fin och mager jord |
| Mjölfisn | bränt mjöl vid tunnbrödsbakning |
| Mocharn | morfar |
| Mochmora | Mochmora |
| Môffret | senfärdig |
| Mônslipen | läpparna |
| Môren | det kryper i kroppen som sockerdricka |
| Moringen | förtöjningsställe för bl.a. bogseringsbåt vid sjöflottning |
| Môrkasa | myrstack |
| Môrn | myror |
| Môrt | mörkt |
| Môrtn | fisk, mört |
| Môtter | mumla, pratar för sig själv |
| Mullä ne dä | jord på skor och kläder |
| Murlaä | extra skyddsmur vid eldstad |
| Musbränt | ömhudade händer, när det gäller värme |
| Musgällar | liten kniv |
| Mya | mygg |
| Myrbära | hjortron |
| Myrsnipa | beckasin (fågel) |
| Myrsnipä | kvinna med långsmal ansiktsform |
| Mytje | mycket |
| Mytn | feg |
| Mågen | käpp som håller kaffepannan över den öppna elden |
| Måravarn | frukost |
| Mä'cker | getläte |
| Mödd | benen domnar |
| Mönn | backa med roddbåten |
| Mötjéle | senfärdig |
| Möx | flytta på sig |