| Ord: | Förklaring: |
| N´(Anners) | n' används alltid före ett manligt tilltalsnamn |
| N´dan | den där om en man |
| N´danna | den där om en kvinna |
| N'kônschti makapär | konstig sak eller person |
| Na dela | några delar |
| Na enär | några |
| Na sä när | något så när |
| Naá | nita, kröka |
| Nagre | några |
| Nalta | något |
| Nan annä gang | någon annan gång |
| Nansin | någonsin |
| Nappä bära | plockat bär |
| Naschnär | ganska nära |
| Nattsárk | nattlinne |
| Ne vä backen | nere vid marken |
| Neat | ner i gården eller ner i byn |
| Neônner | inunder |
| Neslágán | blöt snö som inte håller att gå på |
| N-hel malá | många personer på samma ställe |
| Nippertippä | förnäm flicka |
| Nissverka | illdåd |
| Njáván | näven, handen |
| Njöp | nöp, nypte |
| Njövel sann | smula sönder |
| No jett ä vára | nog måste det vara |
| No kan du na orla | nog kan du några ord |
| Nogd opp | nådde upp |
| Nolasnåa | kall nordanvind |
| Nolat | en plats norrut |
| Nolaväre | nordanvind |
| Nolät | riktning norrut |
| Nosbrems | används om hästen är bångstyrig |
| N-pär breddavä | en som gärna vill vara bredvid, men ofta i vägen |
| Nu ärä dompä | nu är det slut |
| Nyrestä | nyplöjd äng |
| Nåk | sjuk, dålig |
| Näverkôntn | kont av flätade näverremsor |
| Näver-ryvä | kosa gjord av näver |
| Näverstutn | kont av hela björknäversjok |
| Nökter | nykter |
| Nölsia | norrsidan |
| Ord: | Förklaring: |
| Obunschlit | mycket stort |
| ôgit | avigt |
| Ohaga | ointresserad, likgiltig, icke road |
| Ohull | slösaktig |
| Olöcka | olycka |
| Om dä vorä så val | om det vore så väl, lyckligt |
| Omackrädd | rädd för besvär |
| Omanschlit | snuskigt, otrevligt |
| Omernekring | virrig |
| Omma på | ovanpå |
| Ommen | järnspisen |
| Omskroken | spiskroken |
| Omätteli | aldrig belåten |
| Omört | omöjligt |
| Onaskelit | otrevligt och slibbigt |
| Ong rôn | ung lövskog |
| Onga | ungar |
| Ongdomli | ungdomlig |
| Ongles | grön beläggning i vatten |
| ônna för ônna | undan för undan, allt eftersom |
| ônnelitt | underligt |
| ônner | undra |
| ônnerli | konstig |
| Onôern | ogin |
| Onta | värk |
| Opp på battn | uppe på övervåningen, på vinden |
| Opp på vinn | uppe på vinden |
| Oppat | motsvarigheten till neat, upp i gården eller upp i byn |
| Oppi bäcka | uppe vid bäckarna |
| Oppi yga | när inpå, en person kommer när inpå |
| Opplega | snö i trädgrenarna |
| Oppmattnä | uppruttnat |
| Opprekti | uppriktig |
| Oppätte | uppefter, intill |
| ôrgel'n | orgeln |
| ôrjä på | ofta på väg |
| Orn | halvsovande, halvslummer |
| Ornen | ränder uppritade före sådd på tegen |
| ôrsnön | grovsnö |
| Ostskråa | ostkanter |
| Otôrda | varbildning |
| Otröjsamt | otryggt, ängsligt |
| Ovôrlen | oförsiktig |
| Oäkt-onge | barn med okänd fader |
| Ord: | Förklaring: |
| Pappärä | papper |
| Pasakangeron | spindel med påse |
| Peckli | vek, svag och eländig |
| Pelagren | små vattenkryp |
| Pems | spelades under raster på skolan |
| Perninga | pengar |
| Pésn | manligt könsorgan |
| Pevret | klen, ynklig och svag |
| Pillegocken | manligt könsorgan, när det gäller småpojkar |
| Pilin | manligt könsorgan |
| Pillrä | småpåta |
| Pilusken | ärtskida |
| Pissmár | nervöst sto eller brunstigt |
| Pissmôren | rödmyror |
| Pôllret | barnsligt naiv och lite surrig |
| Ploppän | smörbollar, men även benämning på småflickor |
| Plutmarn | prutmån, utrymme för att sänka priset |
| Plåträppen | rökfånget i skogskojan |
| Poa på | arbetar långsamt utan stress |
| Pôcke | tvungen |
| Polemasa | långsamt arbete |
| Pompen | pumpen |
| Popparn | motorcykel (lättviktare) |
| Pôrke | skräp |
| Prevete | dass |
| Priskurantn | katalog |
| Präntä ti'n | tvingade någon att förstå |
| Pulä | stuvade |
| Puppa | kvinnligt könsorgan |
| Puten | stödplattor för selen, klädda med filt |
| På boa | på affären, på butiken |
| På börna | på gudstjänst |
| På plassn | på samhället |
| På sniskan | alkoholpåverkad |
| Pären | potatis |
| Pärgnugga | potatismos |
| Pärgräve | potatisgräv eller hacka |
| Pärgyltn | potatisplog |
| Pärlanne | potatisland |
| Pärningpôngen | portmonnä, börs |
| Pärpannkaken | raggmunk |
| Pärplomsa | kroppkakor |
| Pärskala | potatisskal |
| Pärskálárn | potatisskalaren |
| Pärstarnpa | potatismos |
| Pöntä | plägad, nedtryckt |
| Pöset | senfärdig |
| Ord: | Förklaring: |
| Ragan | råge, överful |
| Rákábôrstn | rakborste eller tistelblomma |
| Rall | löst springande hundar, byrackor |
| Rallhunna | båge med bjällror, på hästselen vid högtidliga tillfällen |
| Rarninga | slåttermark efter åar och bäckar |
| Rarnä | rodna |
| Rata | rita och skriva, oftast när det gällde barn |
| Rattnä | ruttnade |
| Ratä | skräp |
| Ravel | skrävlar, skryter |
| Rejort | lekt |
| Renjorlä | rengjorde |
| Rest opp | skära upp |
| Restä nävrä | skar björknäver |
| Revträä | varpställning |
| Rittä opp | reste upp något som låg |
| Rôgén | sårskorpor |
| Rôgän | sädesslaget råg |
| Rôm | rum |
| Romlä på | störde andra |
| Rommelkusä | stökig person |
| Rômmä | rummet |
| Rompa | svans, slutrensning vid flottning |
| Rompdragä | efterföljande |
| Rompjola | del av sele, som fästes runt svansroten |
| Rômtes | rymdes |
| Ronkä | rörde på sig |
| Rônkän | rynkor i ansiktet |
| Rônnä | runnit |
| Rônt | runt |
| Roska | rost |
| Rôt | kon råmar |
| Rotkorst | rotborste, skurborste |
| Roärn | hörn, vrå |
| Ruvä | höns som ruvar på ägg |
| Ruvä myckä | syntes stort eller mycket |
| Ruvä på hämnäs | inväntar tid för hämnd |
| Ryscha | ryssja |
| Rådd vä | orkade med |
| Rå-kladdn | dåligt gräddat |
| Råtjä | lukt vid slakt, slaktavfall |
| Räbbä | en klyka för uppsamling av fisk vid bäckmete |
| Rättskaffäns | rättvis |
| Rävajarnä | rävsaxen |
| Rävlen | sankt myrområde |
| Rö oppi syrna | röd i ansiktet |
| Röck nén | dra ner honom, dra omkull honom |
| Rönk på näsan | rynka på näsan |
| Rönke ihop | rynka , lägga i veck |
| Rönnel | liten bäck |
| Rörntinnkäppa | rönn som användes till räfspinnar |