U

Ord: Förklaring:
Ur ut sä utmärka sig, för att skrämmas
Urn yrväder
Utbôling utböling, person från annan ort
Utsän hágán utmed hagen
Utta utanför
Uttaväskavar bredvid, men vill gärna vara med i samtalet
Utättä utefter, längs med
Upp
































V

Ord: Förklaring:
Va löcklit vad lyckligt
Vacka förvaringslåda för mjöl, gjord av trä
Vaffeljarnä våffeljärnet
Vagnslirä uthus för körredskap
Valarä noggrann
Vallsam våldsam
Vamma våmmen, idisslares mage
Vár gang varje gång
Várdás vardags
Várdascheten vardagsklädd vid helger och söndagar
Várken värken
Várkmora blåsa innehållande var (sårvätska)
Várla världen
Vármarn vattenvärmare
Varmninga kokande vatten över hö till korna
Várnt varmt
Vart friä blev fri från, bli av med
Vart fäjjän blev glad
Vartä vårta
Vattearva ogräs (nate)
Vatteflon översta höet på en hässja
Vattepommel vattendunk
Vattäbytta vattenhink
Vattä-sån trä eller koppartunna för vatten
Ve bôcken sågbock
Veboa vedboden
Veet alltjämt, alltid
Vehôgän vedhögen
Vejren felslipad barkspade
Vekabben huggkubben
Velirä vedboden
Ve-låa vedlåda, vedlår
Ve-roärn vedvrå under högt skåp
Vi vann vi segrade
Vifäling person som åkt och sett lite av varje
Villdoppá livliga barn
Vinnygd skelögd
Vint vridet och snett
Visskogen videsly
Visskohunna videkissar
Visst du om ä visste du om det
Vônnä vunnit
Voranna vårbrukets tid
Vorfloa vårfloden
Vorte blivit
Vorte för blivit
Vortä för råkat ut för något
Vôrä vä varit med
Vrenske hingsten gnäggade
Vyschä bårna vyssjade barnen
Vålit låt bli
Vä fôlla vad för något
Vä för dä varför det
Vä för int dä då varför inte det då?
Vä nasch var någonstans?
Vä tin med tiden, så småningom
Väftn vårullen
Vägaskelä vägskälet>
Vägglyssren vägglöss
Väggsänga säng i två våningar, från golv till tak
Väli´n slåttervallens nya gräs på hösten
Vällsmaken smak på mjölken när korna betat vallgräs på hösten
Värkorn luktsinne
Värstinn uppblåst, gasig mage
Västat väst i gården, väst i byn etc
Västbyssa boende i västra delen av byn
Vöre varit
Upp
































Y

Ord: Förklaring:
Yga öga
Ygtjänar ögontjänare, arbetar bara när någon ser på
Ynglacka ögonlocken
Yrschn livlig, uppspelt
Ystat österut
Ystbyssa boende i östra delen av byn
Upp

































































Å

Ord: Förklaring:
Åbäksä göra sig till
Årtull årklyka
Åslappe det som blev över
Åtabak baklänges
Åktat till, tillbaka
Åträ sä ångrade sig
Åta samlingsnamn på insekter, som ex. myggor knott
Å-ätar lever på andra, betalar ej
Upp

































































Ä

Ord: Förklaring:
Ä dannen dom där
Ä hann vassadä onga de här förbaskade ungarna
Ä hannä det hä
Ä önger är yngre
Ä-dann käftträä högljudig, pratsam, talför
Ä-dann sönnstraffä negativt omdöme om en person
Älltomta eldhärd
Ännvännä vända något
Äscha ässja, smideshärd
Ättläcka sköljning av separator
Ättämedan eftermiddag
Ättäsôm eftersom
Ättäsä förståndshandikappad
Ä-tyll en avvikande person
Ävläs försöker göra det som är svårt och tar lång tid
Upp
































Ö

Ord: Förklaring:
Ödälit eländigt, fattigt, litet och smått
Ömsa gräjän många olika saker
Örstöngän örsprång, öronvärk
Öschä ämne
Överståndara fröträd, kvarlämnade vid avverkning
Upp