Västra Ormsjö's forum

Det går inte längre att skriva nya inlägg i forumet, men alla gamla inlägg håller på att bevaras och kommer att visas här, så att ingen historia går förlorad. Vill du skriva en hälsning kan du göra det i gästboken.

Borgaresan 1941
2017-03-29 23:12:38

1.Jag söker det gamla samiska namnet på Ormsjön?
2.Det gamla namnet på Långseleån?
3.Namnet på den som skrev berättelsen från resan?

Den som är först med tre rätt på frågorna får ett pris.

Berättaren var 19 år och hans farfar var skåning.

ove, Göteborg
Mjukbröd
2015-12-08 16:11:35

I Ormsjö kunde/kan man baka tunnbröd som är mjukt, så vitt jag vet ingen annan stans. Vid Västerbottenskusten är mjukbröd tjockt som en tjockpannkaka å tunnbrödet skarpare än - man får nästan bryta av det å sen äta. Så nu vill jag gärna ha receptet på detta underbart goda bröd - kanske en liten beskrivning, naturligtvis endast sumeriskt så att någon orkar skriva ner. Har gott minne!!! å minns hur farmor bakade nere på Viktorp visserligen var man inte till någon större hjälp men så pass att man fick äta nygräddat bröd.

Med hälsningar

Tommy Edvall, Bureå/Skellefteå
Re: Mjukbröd
2015-12-10 22:26:44

Hej. Ett förslag bara: Lägg ut hela denna text i gruppen "Västra Ormsjö" på Facebook, så får de nästan garanterat svar. Som du ser, så har detta forum i stort sett upphört tyvärr. Det är snart 2 - 3 år sedan den användes. God Jul på dig och lycka till.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Re: Mjukbröd
2015-12-19 16:04:25

Tack Bengt Ja det verkar inte som det funkar - andra media är förmodligen "närmare" användaren. Ha en god JUL //tommy

Re: Mjukbröd
2016-08-27 13:26:02

1,8 liter mjölk cirka (man tager vad man haver) 2 dl grädde 1 liter fil 2 bitar jäst ½ brk messmör 1/4 påse havregryn 1 påse rågsikt vetemjöl till lagom deg ungefär som vetebrödsdeg 1 msk salt 2 msk hjorthornssalt 3 kokta kalla potatisar som jag hade och pressade ner. Det här blev jättegott och mjukt bröd. Lägg havregrynen i mjölken kvällen före i

AL
Re: Re: Mjukbröd
2018-03-08 19:49:43

Tusen tack till den som svarade - by the way.. där jag bor finns många som bakar sk tunnbröd, sånt som krachar när man tuggar men nu har nu har sedan 1 år dykt upp en "brögubbe" som han kallar sig själv vilken säljer mjukbröd. Emellertid, joo det är mjukt, men segt som attan; det smakar inte mycket mer än mjöl dock är det ju mjukt så jag köper. Varje gång han kommer påtalar jag, utan att vara oförskämd att det nog fattas lite kryddor och kanske lite ogräddat. Brögubben skall tala med bakerskan som för övrigt lär vara hans syster om kryddningen. Nästa gång han kommer smakar brödet lika lite som förra gången vilket får mej att ånyo försiktigt undra om det är mer kryddat, joo det skall var det. Men man kan ju inte en med förstoringsglas se en enda krydda - nää blir svaret kryddan är mald - jaha, men luktfri. Nu skall jag förse Brögubben med detta reseft, han sa asalera till asfaltera också min fina farfar. //tommy

Synd att Forumet upphört
2015-02-04 16:22:46

I dag just nu kl 16.00 är det exakt 1 år sedan någon skrev på detta forum för byn Ormsjö.

Det är synd att detta forum, som tidigare var så aktivt, har upphört att användas. Men det är väl som Roland sade, de flesta har väl skaffat sig Ansiktsboka.

När det för 3 - 5 år sedan var som mest aktivitet här så följde man med intresse sidan varje dag. Alltid var det något nytt ämne.

Bengt Persson
Bagarstuga
2014-02-04 15:45:52

Hos vem bokar man bagarstugan. Går det att hyra den nu?

E. Nilsson, Östersund
Elias Eliasson
2013-11-03 00:17:31

Hej!

Jag söker lite info om min farfarsfarfar Elias Eliasson i Knaften. f. 1802. Nån som vet nåt mer om honom? Skulle bli så glad om någon hade nåt att berätta eller kanske har ett foto.
/ Thore

Re: Elias Eliasson
2013-12-06 18:06:21

Hej Tore Jag har forskat på min släkt..Elias Eliasson är min farmors farfar.. Du kan kontakta mig på karl.herbert@hotmail.com Jag har en del info om Elias anor.. Mvh Herbert

Herbert, Skutskär
Gästboken
2013-04-30 10:50:52

Va bra att flera har kommit på vad som ska skrivas i gästboken,detta har jag påtalat i tidigare inlägg utan någon större respons.Ska rubrikerna i huvudmenyn utökas med tex.hälsningar m.m?eller ska forum och anslagsrubrikerna bort, så får alla skriva vad dom vill i gästboken

Sune Edström, Oxelösund

Re: Gästboken
2013-05-21 18:09:49

Omstrukturering på gång, var vänlig vänta och se det nya!

Kjell Wahlberg
Ormsjö skola
2012-11-12 18:55:23

Ja nu Ormsjöbor är det nog bäst ni börjar agera om ni inte vill att skolan ska utförsäljas.Ni har qvistlinvgar i eran by som med glädje skulle se detta ske.År 2010 fanns det ca 200.000 tusen för renovering av bla.taket på skolan,men dessa pengar togs ifrån detta objekt och i stället fick Avaträsk skola dessa mmedel för sin renovering.Ni bybor som förra gången stoppade idrottsföreningens övertagande har nu chansen att agera på nytt,så att skolan stanar i byns ägo.

Det är s-som styr nu och håller i penning pungen.

Ett förslag från mig är att söka bygdemedel för bla.ett nytt tak

Roland Edström, Dorotea
Re: Ormsjö skola
2012-11-13 20:15:19

Tror att du menar quislingar (personer som går en främmande makts ärenden i sitt eget land). Det låter väldigt kryptiskt, varför kan du inte prata klarspråk om vad du menar. Och varför pratar du om ni och eran by, när det är våran by och byaskolan det är frågan om. Under många år har skolan eftersatt underhåll, hack- spetten har perforerat den västra fasaden och taket har läckt. Det nödvändigaste underhållet och driften av skolan rör sig om stora pengar varje år. Dom pengar- na finns inte och har aldrig funnits. Det kunde vara intressant om du gjorde en överslagsbudget om kost- nader för drift och nödvändigt underhåll för att vi kan ta ställning till vilka summor vi pratar om.

Ove Isaksson
Re: Re: Ormsjö skola
2012-11-16 17:38:47

Ja du Ove var ifrån har du fått uppgifter ifrån att det inte har funnits medel för renovering av Ormsjö skola.upplysningsvis kan jag förtälja dig att Dta-kommun äger ett antal fastigheter ute i byarna,där står dom för drift och underhåll,så varför ska O-skola vara något undantag.Vad det gäller kostnad för rep av tak (akut) i första hand sä kan jag ej beräkna denna kostnad.

Roland Edström, Dorotea
Re: Re: Re: Ormsjö skola
2012-11-16 23:16:28

Ja, varför skulle Ormsjöskolan under årens lopp inte ha underhållits om det avsatts pengar för detta. Och jag drar den enkla slutsatsen att det inte har funnits pengar, eller har du några andra förklaringar. Om nu det är kommunen som äger skolan varför har man under alla år försummat underhållet? Sen har du att svara på om dina insinuationer om illojala Ormsjöbor.

Ove Isaksson
Re: Ormsjö skola
2012-12-11 21:53:30

Ja du Roland, du har nu haft några veckor på dig att komma med ett bra svar på dina bisarra och groteska beskyllningar om Ormsjöborna. Dessutom har jag svårt att se att dina beskyllningar skulle öka viljan att arbeta för bygden.

Ove Isaksson
Re: Re: Ormsjö skola
2012-12-18 20:12:26

Ta inte i så du spricker ang.min syn på vissa bybor,är du totalt isolerad från verkligheten då du besöker din hemmby,eller försöker du göra dig poppis bland dom utpekade byborna,märk väl inga namn nämnda,det kan väl inte va så att du känner dig träffad av det jag skrivit Själv är jag ordf. i Ormsjö IF Uven och försöker att dra mitt strå till stacken. Så Ove lev i nu tid och inte i då tid då Ville Larsson var slaktare i byn

Roland Edström, Dorotea
Re: Re: Re: Ormsjö skola
2012-12-19 13:06:48

Bäste Roland, vad har mina Jul- Nyårshälsningar till Ormsjöborna med skolan att göra. För övrigt så har du inte presterat någon förklaring till dina groteska be- skyllningar av Ormsjöborna ännu.

Ove Isaksson, Göteborg
Leif Norström
2012-09-06 00:49:58

Budet om Leifs bortgång kom inte som någon överrask- ning. Sist han var i Ormsjö så var han hårt prövad av sjukdom men ändå positiv till livet.

Har tidigare på denna sida berättat om våra lekar i vår barndoms sherwoodskog, och där Leif var den själv- klare Riddaren i sin mors lånade röda mantel.

I skolan kom vi att sitta bänkkamrater,som hemläxa hade vi Hallands städer. Leif kunde inte svara, så jag vis- kade, varpå läraren gav Leif en sittopp. Tyvärr så kom det att bli många sådana under Leifs skoltid.

Vi hade även ett projekt med att bygga en flygmaskin, och vi började och slutade med propellern,för att nämna några av alla högflytande ideer och planer vi hade.

Efter skolan så var det alltid Leif som ordnade Rock´n rollmusiken på sin Tanbergbandspelare när vi hade bult på Hembygdsgården i Ö. Ormsjö.

Sedan åkte vi ut i världen, jag hamnade i Göteborg. Och vid ett besök på Svenska Mässan så träffade jag Leif med namnskylt på kostymen "Leif Norström Arbetsmark- nadsstyrelsen". Han ansvarade då för inköp av entre- prenadmaskiner för Ams.

Vi skulle sedan under många år jaga älg ihop. Och det var alltid tryggt med Leif, för han hade alltid sin pistol med sig om det behövdes snabba skott.

Mina tankar går nu till Leifs familj, och jag lyser frid över hans minne.

Vila i ro Leif, du höjde dig över mängden.

Ove Isaksson, Göteborg
Henry "Tisse" Jönsson
2012-03-23 18:15:19

Ett tråkigt och sorgligt meddelande har nått oss i Ormsjöbygden. Henry "Tisse" Jönsson har tyvärr lämnat oss och gått bort, endast 63 år gammal.

I dagens Västerbottens Kuriren finns dödsannonsen efter honom.

I barndomen och vår ungdomstid hemma i Ormsjö så var han allmänt känd och tilltalad med namnet "Tisse". Ett rart namn på en trevlig pojke. Hans glada skratt och leende kommer fram som en typisk bild, när man nu tänker tillbaks och minns honom. Jag tror nog att vi tidvis spelade fotboll tillsammans i Uven, en glad tid att minnas. Tyvärr förlorades kontakten med Tisse vartefter åren gick från ungdomstiden, alla flyttade vi ungdomar från byn till olika platser i landet. Några somrar på senare år fick jag glädjen att träffa honom efter att vi skringrats. Han var så lätt att känna igen, ett glatt hjärtligt skratt kunde höras på håll, då var det hans skratt.

Mina tankar går till hans syskon med familjer. Tyvärr kännner jag kanske inte alla er yngre syskon och syskonbarn, men det känns ändå så rätt att till er framföra mina kondoleanser. Jag beklagar sorgen after Henrys bortgång. Jag tänker på er alla och den stora förlust och stora sorg ni alla drabbats av genom Henrys bortgång. Det känns så fel att en så god och glad ormsjöpojke gått bort så tidigt i livet. En god och vänlig vän har lämnat oss, men vi skall alltid minnas Tisse som han var.

Tack för alla trevliga stunder och roliga minnen. Sov så skönt och vila i frid Henry

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Ordspråk
2012-02-18 17:44:06

Jag sitter här och håller på att skriva ihop lite historiskt material om musikerna och då främst dansmusikerna från Ormsjötrakten. Det är en intressant och upplivande sammanställning.Fortsättning i någon form kommer någonstans.

När jag i denna fördjupning av dansband och dansmusik tar en paus, kommer det i mitt bakhuvud fram ett uttryck angående pardansen, det kan sägas vara ett ordspråk:

"Dans är ett lodrätt uttryck för ett vågrätt begär"

Stämmer det eller vad tycker du läsare?

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Ordspråk
2012-02-26 16:36:28

Hej Bengt! Måste erkänna att jag alltid har varit lite avundsjuk på alla som kunnat traktera någon form av musikinstrument. Att Ormsjön med dess byar hade så många musiker måste vara unikt. Om jag inte missminner mig så tror jag att Erik Olofsson vann någon dragspels- tävling. Utöver det du redan skrivit, så är den doku- mentation du gör en viktig del av vår historia. Apropå pardans så har det nog alltid betraktats som mer eller mindre syndigt. Min mor berättade att min mormor brukade tidigt om morgonen syna sulorna på flickornas skor. Pojkarna slapp visst denna mönstring. Att pardans rent rituellt är att likna vid någon form av parningsdans är ingen dålig jämförelse, och därmed är ordspråket klockrent.

Ove Isaksson, Göteborg
Akutsjukvården i Dorotea
2012-02-16 21:07:36

Jag vill här och nu bara berömma de frivilliga krafter och idogt arbetande privatpersoner, som genom att ockupera lokaler på Dorotea sjukstuga, ge uttryck för allas vår frustration över Landstingets beslut att lägga ner de fyra akutsjukvårdsplatserna på sjukstugan. Mycket bra gjort av er alla, och även ni andra, som genom ert stöd i kommentarer på VK:s Doroteasida visar uppskattning för allas engagemang i frågan. Vi får hoppas att allt löser sig till det bästa.

Alla, hela bygden med omnejd komer att i någon form beröras av beslutet.

Besök gärna ockupanterna och visa vårt stöd till dem och deras ärende. Jag var dit för nån vecka sedan och det fanns många bekanta att prata med och utveckla alla synpunkter.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Akutsjukvården i Dorotea
2012-03-27 13:02:21

Hej Ormsjö och Kyrktåsjö och alla andra byar! Ta och samla ihop några från just Er by och tag en dag som ockupanter. Vore härligt om vi kunde meddela pressen att varje by hade tagit hand om en eller två dagar på sjukstugan. Skulle vara härligt att kunna säga till de som varit där i åtta! veckor att de kunde ta ledigt en dag! Hör av Er till mig. Ingrid Oscarsson. ingrid.oscarsson@rocketmail.com

Ingrid Oscarsson, Dorotea
Så sant, så sant!
2012-02-03 20:08:20

Pratar DU bakom min rygg ? betyder det att jag är längre fram än du?..

Kommenterar du Mitt liv ? betyder det att Mitt liv är mera spännande än Ditt?

Har du tid att leta efter Mina misstag ? betyder det att Du är avundsjuk..

Fortsätt med detta?. Så lever Jag livet under tiden.

Knaftarkungen 100 år
2012-01-29 20:31:21

I veckan som gick så var det ett år sedan byn hyllade Elis Persson när han fyllde 100 år. Elis uppvaktades kungligt som den kung han var, sittande på sin tron och tog emot alla hyllningarna, i den affär som han själv var en stor del uti.

Två veckor efteråt så drabbades Elis av en propp utom- hus och förfrös händerna, och hamnade så småningom på Bergvattengården. Där fann han sig tillrätta och var ganska pigg den första tiden. Efter sommaren så börj- ade krafterna sina, och om aftonen den 1/11 2011 så somnade Elis in lungt och stilla.

Den 14/11 kl.14.00 skulle Elis begravas av sin syster- dotterson prästen Eric-Oskar Oskarsson. Jag hade själv tänkt närvara, men hade en planerad läkarundersökning. Men mina tankar var hos Elis. Och när jag kommer hem så ser jag att min klocka hade stannat på 13.59. Satte inte detta ihop med begravningen. Utan trodde att batt- eriet tagit slut. Men döm om min förvåning när klockan startar och går av sig själv 16.08.

Min klocka har nu gått oklanderligt sedan denna händ- else och jag blir mer övertygad att Elis hade koll, och stannade tiden en stund för att invänta dom som han saknade. Elis har berättat om mycken trolldom i sin familj. Och många berättelser är nedtecknade, och under vårvintern så hoppas jag kunna återkomma med det och en del andra minnen från Elis som sträcker sig ända från första värlskriget.

Ove Isaksson, Göteborg
Hemsidan
2012-01-29 12:04:15

Håller byns fina hemsida på att förstöras av annonyma inlägg? Att utan med namn våga stå för sina åsikter så finns det i Vk ett forum delvis för detta,tyck till om Dorotea heter den visst.Så vänligen avstå fråm annonyma inlägg på hemsidan.Här står det under viktig information,Vi förbehåller oss rätten att redigera eller ta bort inlägg m.m ,någon som vet vem det är?

För övrigt snart kommer varmen med mya å knottn så håll ut.

Sune Edström, Oxelösund
Bättre bredband åt alla
2011-12-28 20:57:21

Länstidningen i Östersund har idag artikel i ämnet. Regeringen har beslutat att alla skall ha tillgång till bredband.

Läs artikeln på länken http://ltz.se/nyheter/stromsund/1.4236386-battre-bredband-at-alla-regeringen-betalar

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Mobiltäckning
2011-11-21 21:20:21

PTS Post och telestyrelsen har svarat på brev och de protestlistor som vi skickade till dem. Det var bra och även lite överraskande att vi fick svar på vår framställan. Svaret var däremot inte mycket att glädjas åt. Det finns ingen lagstadgad rättighet till mobiltäckning i hela landet. Med täckning avses i detta fall en signalstyrka som medger tal med handburen terminal på 1,7 m. höjd utomhus till 90%. För övrigt har teknikskiftet som berör det fasta telenätet kommenterats. PTS följer teknikskiftet med uppföljningsmöten med TeliaSonera.

För Lys- och Intresseföreningen Ulf Sjögren

Ulf, Ormsjö
Förlorad boj
2011-10-27 14:31:01

Den boj som skall markera drunkningsolyckan 1936 har slitit sig från förtöjningen under den kraftiga blåsten för ett par veckor sedan. Om du ser bojen eller hör någon som sett den var snäll och meddela Lars-Erik Isaksson eller Ulf Sjögren. Bojen har säkert sökt skydd i någon vik eller något annat lugnt ställe. Den är grå och vitmålad. Vi hoppas att den åter ska kunna markera platsen för olyckan.

I hopp om att den kommer till rätta tackar vi i förhand.

Ulf, V.Ormsjö
Telia backar!!
2011-09-24 19:12:50

Vad jag förstår så är det Telia som via sitt dotterbolag som äger alla stolpar och luftkablar, i vilka även andra operatörer kan leverera.

Enligt uppgifter i pressen, så kan Telia komma att återuppbygga fasta telefonnät om det visar sig att de mobila lösningar som prövats i glesbygden, inte fungerar. Det skriver Telia i ett brev till Post- och telestyrelsen. Brevet handlar om telefonproblem i Gemträsk, Boden, där det fasta nätet togs bort för ett år sedan. Gemträsk är ett pilotfall, men Telias löfte att återinföra fast telefoni om mobila lösningar inte fungerar gäller hela landet.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Telia backar!!
2011-10-26 09:14:32

Det är bra att många intresserar sig för Telias dåliga mobiltäckning. Det är 1,5 månader sedan jag skickade brev och 71 namnunderskrifter till PTS och Telia, men inget svar har kommit. Jag tryckte på att PTS skulle granska Telia, om de uppfyller kravet, att alla i Sverige skall ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Som alla vet är det ett stort problem på många platser. Vi har varit i Norrbotten en dryg vecka och där hörde jag att det är flera platser som har problem. Jag är glad att det finns intresse för vad som händer i vår by. Jag är själv dålig på att gå in på hemsidan och tycka till. Ha en fin höst och kram på er alla som besöker hemsidan.

Ulf Sjögren, V.Ormsjö
Telia har att följa lagen
2011-09-23 11:48:40

Jag har idag gått in på PTS hemsida och sett följande lagparagraf som Telia och andra har att följa.

Jag citerar:

"Driftsäkerhet
Tele- och internetoperatörer bör bedriva ett kontinuerligt och systematiskt säkerhetsarbete för att uppnå säkrare elektroniska kommunikationer.

Vad säger lagen?
I lagen om elektronisk kommunikation (LEK) finns bestämmelser om driftsäkerhet som gäller för alla som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller -tjänster.

I 5 kap. 6b § LEK framgår följande:
Den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. De åtgärder som vidtas ska vara ägnade att skapa en säkerhetsnivå som, med beaktande av tillgänglig teknik och kostnaderna för att genomföra åtgärderna, är anpassad till risken för störningar och avbrott. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och om undantag från skyldigheten.

Syftet med bestämmelserna är att bidra till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer samt att skapa en grundläggande säkerhetsnivå för dessa. Med driftsäkerhet avses främst upprätthållande av funktion och tillgänglighet, men även uthållighet vid extraordinära händelser i fredstid.

Bestämmelsen om driftsäkerhet har sedan 1 juli 2011 ersatt den tidigare regeln om s.k. god funktion och teknisk säkerhet"

Detta hoppas man att Telai vet om.

Vid ev klagomål skall man nog vända sig till Post och Telestyrelsen, PTS, direkt. Telia undanhåller till PTS förmodligen klagomål som kommer in. De framstår ju i annat fall i dålig dager.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Telefonproblemen i trakten
2011-09-19 06:42:07

God morron alla läsare.
Hösten är kommen, jordens grödor skördade och omhändertagna. Älgjakten igång och kött i frysen, klar fin luft och allt är bara bra.

Jag vill bara angående Telia och alla problem i Ormsjötrakten tipsa er alla om en mycket bra artikelserie, som Länstidningens reporter i Strömsund har skrivit i ett liknande ämne i Jämtland.
Såväl privatpersoner, företagare har under sommaren engagerat sig i press, radio och TV. Inte minst politiker på kommunal-, läns- och riksdagsnivå har agerat tack vare LT:s skriverier. Kommunalråd, kommunchef m fl har åkt ner till Stockholm för påtryckningar hos regeringen och riksdagen. Jag tycker att man saknar angagemang från Doroteas kommunpolitiker, ordf och kommunchef i denna fråga, och inte minst tidningsreportrarna har lyst med sin frånvaro. Men alla drabbade måste själva driva dessa framför sig för att något skall hända. Det har nu blivit en regeringsfråga och regeringen har i veckan tillsatt en en "Telefonombudsman" för att ta tillvara glesbygdens telefonproblem.

Läs gärna den artikelserie som LT haft och har. Gå in på www. ltz.se/stromsund och läs.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
En undran bara
2011-08-06 11:58:55

Är det inte den här sidan man ska skriva på om man vill diskutera mobiltäckning t.ex.Vänligen rätta mig om jag har fel.

Sune Edström, Oxelösund
Re: En undran bara
2011-08-06 13:16:38

Hej Sune! Jovisst skall diskutioner föras på forum, rätt till 100%. Men hur många % läser då detta forum? Så, därför används g-boken i stället.

Kjell
Böcker om utvandringen till Amerika
2011-07-16 21:39:05

Cirka 160 personer lämnade denna bygd. Första boken De första Ormsjö utvandrarna skildrar de som utvandrade under slutet av 1800-talet. Andra boken Ormsjö utvandrarna Andra delen skildrar de som utvandrade i början av 1900-talet. Böckerna kan beställas per telefon 0942-20052 eller genom mail: erik.b.jonsson@spray.se

Erik Jonsson, Västra Ormsjö
Minnen
2011-06-26 17:46:54

Hej Ove!
Tack för historien om predikan i Dorotea kyrka, från anno dazomal. Den var rolig och är nog sann, för jag har en hågkomst om att jag hört den tidigare, men inte så måleriskt skildrad. Man kan tänka sig scenariet. Du är en bra berättare och har kanske memorerat fler historier från våra hemtrakter? Kanske också fler hakar på.

Hälsningar Otto

Otto Fägerborg, Årsta
Hallstabacken
2011-06-06 11:04:50

En gång i slutet på 1920-talet satt det tre gubbar från Västra Ormsjö i Jonas Sjöbergs stuga och utbytte åsikter. Dom tre var, Elias Pålsson, Jonas Sjöberg och Jonas Lindberg. Elias Pålsson hade med sig dagstidningen "Sollefteåbladet" och läste i spalterna att det planerades att bygga en hoppbacke och ett hotell i Hallstaberget, Sollefteå. Han utlät sig förtrytsamt: "dä ju för bedrövlit att dom ske kast ut pärninga på töcke elände. De vore väl bätter, att dom böggde en kökeke för pärninga."

Jonas Sjöberg, som hade varit över till Amerika, hade vidare vyer: " Du ä toket du Iljas, tänk på vilket uppsving och rusch de kom å bli för Sorleta. De kom ju tell å komma fölk å luder från hele värla."
Jonas Lindberg avgjorde: "Ji prata skit bägge två. Men dom könne ju sätt oss gamstuta i en langkälke å sjussa oss ända in i helvete."

Byggplanerna fullföljdes emellertid. 1935 var både hoppbacken och hotellbyggnaden färdiga och blev en av Europas största och finaste anläggningar, med en hänförande utsikt över Ådalen och Nipstaden.

En gång på 1970-talet var Sollefteå arrangör för VM-tävlingar i backhoppning, med deltagande av bland annat Norges Birger Ruud och Sveriges Sven-"Selånger"- Eriksson. Bland åskådarna fanns även Prins Bertil, som blev omsvärmad av en grupp skolpojkar, vilka viftade med sina autografblock. Men en pojke stod vid sidan om och verkade ej särskilt intresserad. Prinsen frågade då honom: "Vill inte du också ha en autograf lille vän?" Pojken tittade då fundersamt på honom och frågade: "Hoppe du?"

Den historien hade inte prinsen med i sina memoarer.

Otto Fägerborg, Årsta
Re: Hallstabacken
2011-06-07 13:10:45

Hejsan Otto, roligt att få höra av dig. Det finns säkert många roliga historier om dessa tre något originella personer du berättar om. Hoppas att du kan vidimera när n´Iljas Påls´n var i Dorotea på högmässa. På den tiden så åkte man dan innan och låg över i kyrkstugor som man hade i Dorotea. Det blev ju en del festande och predikningarna var ju både långa och högtravande. Så det var många som nickade till och somnade, även n´Iljas. Prästen gick upp i predik- stolen och höjde rösten: HÖREN MINA VÄNNER........ varvid n´Iljas vaknade till och svarade lika högt: JA VI HÖR.... Det blev många skratt och oordning, detta var ju stor synd, och n´Iljas fick böter för detta tilltag.

Ove, Göteborg
Fotografier
2011-04-13 22:52:58

Tack Ove och Bertil för info om Västerbottens Museums bilder. Om man klickar på Östra Ormsjö kan man se alla bilder som finns i den bok om Östra Ormsjö, som gjordes i början av 1980-talet av en studiecirkel bestående av mor Vera, Agnar Granström, Berta Östman och May-Britt Modin, sammanställdes av undertecknad och illustrerades av dotter Lena. I museets material finns även några bilder insända av Max Ångman.

Sonja F, Östra Ormsjö/Lövånger
Våren närmar sig...
2011-03-20 19:13:29

Våren närmar sig och julminnena bleknar! Inslagen i Ormsjö Forum har också bleknat! Inte så spännande längre att "kolla". Risken är att även övriga minnen bleknar. Jag antar att det fortfarande är sparkföre mellan Östra och Västra Ormsjö. En gång i tiden var det två kvinnor från Östra som per spark hade uppsökt Sjöströms. Kanske det också blev besök vid något kaffebord i byn. Under hemfärden infann sig den för en och annan välkända "kaffedarren". Vad gör man åt detta? Jo, man sätter sig på sin spark vid "böxbacken", tar upp den under dagen inköpta falukorven och medelst denna råder bot på den förargliga åkomman. Så kan det gå!

Sonja F, Lövånger/Östra Ormsjö
Re: Våren närmar sig...
2011-03-25 00:06:38

Ser att ordet "kaffedarren" inte fanns med på listan över dialektord. Råkade själv ut för denna åkomma en vårnatt på Hembyggdsgården i Ö. Ormsjö. I slutet på 50-talet så ordnade bygdens ungdomar "bullt" på Hem- bygdsgården. Detta "bullt" kommer antagligen från ord- et (bulta, banka). En vanlig hälsningsfras när man träffades var "ä dä nå bullt på byn".När vi hade bullt på Hembygsgården så spelade vi den tidens rockmusik på Leif N. bandspelare. Björn F. och Jonny L. var nog de som hade köpt skivorna som var i EP format. Med rejälla förstärkare och högtalare så satt vi vid den öppna spisen och tittade in i elden och drömde om fram- tiden. Den stora kaffepannan stod på spisen i köket och puttrade, och vad jag kommer ihåg så fylldes den bara med vatten på morrontimmarna. Efter för mycket kaffedrickande på fastande mage så fick man" darren" Man blev matt och hela kroppen darrade som vid köld. Vid gryningen så drog man hemöver och möttes av orr- spel på Ormnäset så luften vibrerade. Dessutom kunde man känna den där speciella lukten av vår.

Ove Isaksson, Göteborg
Re: Re: Våren närmar sig...
2011-03-31 22:39:47

Det gläder mig att V.O-ungdomarna hade "bult" i Ö.O. Det känns lite som "den gamla, goda tiden"!

Sonja F, Lövånger /Östra Ormsjö
Re: Re: Re: Våren närmar sig...
2011-04-10 16:21:58

Måste berömma Ö.Ormsjöborna för deras traditonsrika valborgsfirande. Så länge jag kan minnas så var det till Ö.Ormsjö man begav sig när man firade valborg med majbrasa,smällare,dans och servering. Har tidigare berättat när jag och Mats-Erik första gången cyklade till Kina men hamnade i Barnäs. På hemvägen så fick vi höra dansmusik från Månsberget och förstod att vi hade kommit rätt. Under några år så ordnade Martin Östman med majbrasa och dans i Bryggstugan hemma på gården. När hembygs- gården blev klar så var det där man "bulltade". Kan inte glömma när min broder Lars-Erik hade fickorna fulla med häxpipor och smällare, och råkade få ner en gnista så han höll på att spränga sig själv i luften. Annars så var det inte ovanligt att man fick tag på dynamit för att skjuta in våren.

Ove Isaksson, Göteborg
Julminnen
2010-12-22 22:55:06

Hej, alla!
Det var länge sedan något skrevs!
Bortsett från farbror Sjöströms julbord, som jag berättat om tidigare, minns jag särskilt julgranen. Pappa hämtade hem den från skogen i god tid, satte in den i lagårn för upptining och tog in den på julaftonens morgon för att kläs. Vid det laget doftade den mer lagård än gran! Vi hade alltid stora julgranar. Prydnader inköptes hos farbror Sjöström, förmodligen en del nya varje år. Jag minns särskilt "kakorna" i olika färger med ett bokmärke påklistrat. Jag skulle tro att just dessa behövde förnyas! Jag har ett speciellt julgransminne från mer vuxen ålder. Jag och min familj hade firat jul hemma i Ö.O. En tidig morgon återvände vi till vårt eget hem. I Barnäs stannade vi till för att jag skulle få titta in till tant Kristina, som bodde på andra våningen hos Gustav och Berna. Där satt tant Kristina i sitt lilla kök med "levande ljus" tända i granen. Det blev ett oförglömligt minne!
God Jul!

Sonja F, Lövånger
Re: Julminnen
2010-12-25 15:02:36

Hej Sonja! Jo nog kommer jag ihåg det inre rummet på Sjöströms, som öppnades till jul. Där kunde man gå i flera timmar och beundra alla dom fina sakerna, och räkna på hur 10 kr skulle räcka till julklappar till hela familjen. 1957 var det en speciell jul. Vi hade totalrenovering av vårt hus. Och vi skulle få central- värme och vatten & avlopp indraget till jul. Kommer ihåg rörmockaren Gösta Genberg och lukten av linolja. Kan aldrig glömma när vi kunde börja använda toalett- en.Tyckte i början att det var lite snuskigt att sitta inne och göra sina behov. Jag kommer även ihåg när vi i timtal stod ute i den stjärngnistrande kalla kvällen för att få se den ryska satteliten Sputnik vandra över himlavalvet. Och jag hade fått ett knallkorksgevär som smällde ordentligt. Jag tror nog att det är den jul- klapp som jag blivit allra mest glad för.

Ove Isaksson, Göteborg
Cirkeln sluten
2010-05-12 22:44:53

Efter många mödosamma detektivtimmar, så har jag nu även fått kontakt med Astrid Rönnberg. Alla de efterlysta har fångats in. Jag har haft telefonkontakt med alla, timslånga samtal med var och en, förhör i båda riktningarna.

Samtliga har lovat att kontakta varandra och uppleva ungdomens glada tider.

Hoppas det ger något till dem alla. Jag har i alla fall haft mycket roligt och fått höra mycket underligt, många dråpliga historier och händelser.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Cirkeln sluten
2010-05-13 23:10:24

Hej Bengt! Bra gjort att hitta alla, och mycket roligt under tiden. Hoppas att ni träffas snart och upplivar gamla minnen. Kan man få köpa en skiva där ni spelar på. Jag är ju kusin med Börjes pappa, och de finns många spelmän i släkten, jag har en son som åker land o rike runt o spelar hård rock, skriver musk i alla valörer. Ifall att man får köpa en, kan du få min adress senare. Hälsn, Jan-Yngve Persson.

Jan-Yngve, Långås
Re: Cirkeln sluten
2010-05-18 20:49:13

Nu är cirkeln definitivt sluten och låst igen. Hans mailade mig i går och idag, att nu har han spårat upp Ingrid och haft ett trevligt telefonsamtal med henne. Båda två hade blivit glada över kontakten. Nu har alltså samtliga i Thunderboys spårats och kontaktats samt har de flesta redan efter ett par veckor haft många samtal och kontakter kors och tvärs. Det är närmare 45 år sedan de senast sågs och träffades samtliga samtidigt, så jag förstår förvåningen och samtligas glädje över den återupptagna kontakten sins emellan. Hoppas den fortsätter. Tack till alla, ingen nämnd och ingen glömd, som hjälpt till med uppgifter och uppslag till denna slutliga upplösning.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Musikerkontakter
2010-04-29 18:57:47

I ett av mina tidigare inlägg här, så efterlyste jag adresser till medlemmarna i "The Thunderboys", orkestern från början av 1960-talet. Genast så fick jag ett mail från Helen på affären med uppgifter om Börje Hagenvald. Senare lyckdes jag på söka rätt på Hans Kaersgaard.

Jag ringde Hans och han blev överraskad och jätteglad över kontakten Vi pratade i ca 1 timma om musiken från förr, ungdomstiden i Dorotea m.m. Han mindes mer och mer från Dorotea vartefter samtalet pågick. Senare har han mailat mig några gånger, utbytt minnen och pratat allmänt om vära liv hittills. Han har återigen uttryckt sin glädje över kontakten. Han hoppades få kontakt med Bertil, Börje och Dan. Vi har haft många kontakter på 1 vecka, jag hoppas det fortsätter så.

Börje ringde mig i söndagskväll, även där blev det ett långt samtal, minnen och allt möjligt, både musik och allt annat.

Jag har via Elisabeth, Dans syster, fått Dans adress och hoppas han hör av sig. Jag har nämligen till alla i gruppen, Hans, Börje, Dan och Bertil, skickat ett exemplar av en CD-överföring av ett träningstillfälle de gjorde i Ormsjö skola 1963, en inspelning jag gjorde på en vanlig rullbandspelare och bara en mikrofon.

Tyvärr har jag ingen adress till Ingrid Rönnberg från Fågelsta, hon sjöng ett tag med grabbarna, och finns även hon med på inspelningen.

Vad jag har förstått, så kommer de jag pratat med i gruppen, att börja ta kontakt med varandra, minnas och skratta tillsammans.

Lycka till.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Musikerkontakter
2010-04-30 21:55:37

Vad skoj! Hoppas dom återförenas och kan dra en gamlåt tillsammans The Thunderboys(ÅSKPOJKARNA). Verkligen kul, må jag säga!

Kjell, Ormsjö
Ormsjö Kapells framtid
2010-04-15 23:10:33

Jag har, som ni kanske vet sedan tidigare, varit inblandad i tankarna om att restaurera och framförallt bevara vårt Ormsjö kapell. Vi har försökt sprida information på olika sätt om kapellet och dess historia och tillkomst, bl a via den särskila sida ni finner på länken till vänster.

Årendet har tagits upp i Ormsjö Skifteslags årsmöte och andra möten bl a, samt försökte vi ordna ett speciellt informationsmöte i kapellet för ett par somrar sedan. Vid det senare kom det tyvärr bara 5 intresserade. Skifteslaget står genom beslut enade bakom tanken att bevara kapellet.

Jag har vid några tillfällen senare blivit kontaktad av personer, både från byn och utanför, med förfrågan om vad som skall hända med kapellet och vad som behöver göras. Tyvärr uppfattar jag det som att jag ensam skall ordna kapellet, vilket jag inte varken orkar eller kan ta på mig. Jag har däremot lovat att vara med och ställa upp med den kunskap och information jag har sedan min tid inom kyrkan i Tåsjö Församling och min tid i den Regionala samrådsgruppen i Härnösands stift. En grupp som bahandlar ansökningar om bidrag och tillstånd för renovering av kyrkor och kapell i stiftet.

Särskilt värmande är det när någon tar sig tid att prata om detta ämne och visar sitt engagemang.

Många av de regler och framförallt möjligheter som står till buds, har jag redogjort för på andra ställen på detta forum.

Det verkar finnas ett visst intresse för att bevara kapellet, men tyvärr allt för få som uttryckligen vill få information eller på annat sätt stödja förslaget.

Jag hoppas med detta inlägg väcka ert intresse för att ni skall ta chansen att vara med och bevara kapellet på något sätt.

Diskuttera gärna frågan här på forumet, antingen som svar på detta mitt inlägg, eller med egna inslag. Hör gärna av er om intresse finns för ett nytt försök till informationsmöte till sommaren, förslagsvis under Ormsjödagen.

Alla vi som hittills varit engagerade blir bara äldre och kanske det brinnande intresset hos några börjar avta, om inte nytt engagemang visas och stöds av flera.

Vi har en särskild kulturskatt att ta ställning till och diskuttera. En kulturskatt som vära föräldrar lämnat till oss och till vår generations vård och nyttjande.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Musiknörden
2010-04-15 22:37:36

Jag måste bara få tala om hur roligt jag har det just nu på min "fritid": Jag har via en radiofirma i Strömsund, Hallvikens Radio, äntligen lyckats få tag på ett musikprogram till min dator. Ett musikprogram där jag kan spela in och spara, för att sedan bränna ner all min samlade musik till CD-skivor. Allt som finns samlat på mina olika kasetter och rullband. Det är liveinspelningar av olika lokala orkestrar, The Thunderboys, Boncaz, Paul Donalds, Jonny Holmgrens bl a. Dessutom många inspelningar från grammofonskivor från bl a 50- och 60-talen. Jag fick låna några såna från morbror Sigurds barn i Östra Ormsjö. Julmusikband på många timmar, musik som jag använde vid julskyltningarna i Kyrktåsjö på den tid jag hade ICA-affären där.

Jag är så osäker på hur länge till det kommer att finnas möjlighet att serva eller reparera kasettdäck eller rullbandspelare. Därför vill jag föra över allt det jag har samlat på mig under 40 - 50 år i musikväg. Jag betraktar det som en musikskatt att vara rädd om. Jag har för avsikt att göra kopior till mina barn och barnbarn för framtida beundran. Jag har just idag hittat ett litet rullband från 1963. Den första inspelningen jag gjorde "live". För musiken svarade det lokala bandet "The Thunderboys". Vem av er läsare minns dem? Finns det nån? De bestod av Börje Hagenvald på sologitarr och sång, brorsan Bertil Persson på komgitarr, Hans Kaersgård, Dorotea på bas och Dan Zackrisson, Dorotea på trummor. De repeterade och övade på skolan i Ormsjö. De hade skaffat sig en betydligt bättre musikutrustning nu, än vad Börje och Bertil hade vid starten, de gamla radioapparaterna. Det finns på bandet två sånginslag av en blivande vokalissa, jag tror det är Ingrid Rönnberg (tror jag i efternamn) eller hennes lillasyster Astrid, båda från Fågelsta, vilken senare blev vokalist i Boncaz. De var senare ute och spelade på bl a skoldanser i Dorotea. Musiken är ofta inspirerad av Sven Ingvars och på den tiden andra dansband och svensktoppsband. Mycket gitarrmusik, lite sång.

Om jag nån gång lyckas få tag på adresser till Börje, Hans och "Zacke" och tjejerna, så vill jag även sända dem en skiva som "straff" för att jag sitter och lyssnar på The Thunderboys vid inspelningarna. Finns det någon av er läsare där ute som kan ge mig en kontaktuppgift till dem? Hoppas det. Svara gärna direkt till min mail, så kommer det inte ut till allmän beskådan.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Gu va skönt..
2010-03-27 23:32:48

I min ungdom åkte vi ibland till Avaträsk på dans. Alla som dansat i Avaträsk vet att det är en bra bit från landsvägen upp till dansbanan. Mitt alldeles speciella minne härrör sig från en mycket kall vinterkväll. Det blev paus och man började bli rejält "kissenödig". Förmodligen fanns det inget dass där, eller så var vi ovetande, för i nödens stund sprang jag och min kompis ända ner till landvägen och sjönk ner bakom någon bil. Jag glömmer aldrig kompisens suck av lättnad med åtföljande: "Gu va skönt!!!!"

Sonja, Östra Ormsjö/Lövånger
Nya tag...
2010-03-26 22:07:51

Hej, alla!
Det känns som om denna gastkramande vinter lagt ett tungt täcke över oss alla! Åtminstone att döma av bristen på inlägg i Ormsjö Forum. Ove, Bengt och ni andra som jag inte känner eller vet vilka ni är, ta nya tag! Tänk på alla Ormsjöbor i förskingringen! Sugna på livstecken från hemtrakten! Nog har ni någon liten historia att bidra med! Det enda minne jag själv har från min barndom när det gäller Västra Ormsjö, utom moster Gretas kåldolmar på annandag jul och farbror Sjöströms julklappsbord, är bastubaden! Av och till, jag har inget begrepp om hur ofta det var, skickades vi Östra Ormsjö-ungar till skolan i Västra Ormsjö för att bastubada. Jag har inget ord för det jag minns mest! Så, kom an!

Sonja, Östra Ormsjö/Lövånger
På tal om "gammaldans"
2010-02-08 23:23:15

Hej du, Bengt!
På Spotify kan du lyssna till "Lyckobringaren" med Carl Jularbo. Det kallar jag "gammaldans"! Den 10 mars har vi nöjet att lyssna till Trio me Bumba med Bumba själv, Folke Lindqvist och Rolf Larsson (han med den djupa rösten) på Folkets Hus i Lövånger. Det är något att se fram emot för gammalt folk!

Sonja F, Östra Ormsjö/Lövånger
Re: På tal om
2010-02-09 21:39:43

Jag tror inte enn Bengt ha tid att lyssna på nann lyckobringare, för jag skulle tro att han har fult upp med snöskottninga nu, när han har fått sin efterlängtade snö.Och skulle det inte vara på det viset Bengt kan du lasta redskapen på en släpkärra och komma hit ner för här behövs det proffs,själv hinner jag inte instruera alla.Du är så välkommen,men hör av dej innan,så jag hinner åka en sväng till Tyskland

Sune Edström, Oxelösund
Re: Re: På tal om
2010-02-10 18:51:53

Tack Sune för dina höga tankar om min "yrkeskunskap" i snöskottning. ÄNTLIGEN har vi fått snö, sammanlagt kanske det är ca 50 cm LÖSSNÖ. Inte mycket för att köra skoter i. Jag var hem till morsan idag, och såg skoterspår i Ormsjö, spår som gick djupt. Tyvärr, (Sune, återigen en klagan), så har det inte varit en enda tödag hittills i vinter. Det är bottenlöst i snön. Nu skulle vi behöva lite töväder några dagar, så att snön sjunker ihop och den blir lite botten, både för skoter och skidåkare. Hur mycket betalar du och dina grannar för att jag lastar redkapen, traktor, slunga, spade och borste, och hjälper er där nere? Vad gäller musiken så har jag gott om tid att lyssna på den, såväl gammal som modernare. Jag har medljus och lykta börjat söka efter ett datorprogram, vilket man skall kunna spela in musik från gamla kassetter och rullband, till hårddisken, för att sedan bränna en CD-skiva. Jag har så mycket olika sorts musik på massor av band, men de kanske snart upphör att vara spelbara i de gamla maskinerna. Jag har börjat få lite hjälp av en teknikfirma i Strömsund, så hoppet finns kvar. Musik, "dä ä mitt liv dä se", för att travestera salig Monica Zetterlund. Ha det bra och motionera i snön.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: På tal om
2010-02-19 20:28:19

I dag så städade jag min bokhylla och hittade en massa gamla band som jag inte sett på 25 år. Satte in ett band och där spelade man havsörnsvalsen på dragspel. Kom osökt ihåg gamla tiders gammeldanser på Folkets Hus På lördagar så var det modern dans med dom bästa orket- rar som Sverige hade att erbjuda Jack Gill, Erling Grö- stedt för att nämna några. Orketstern låg oftast över hos Siga, och på söndag eftermiddag så spelades det upp till gammeldans på huset. Kommer ihåg alla som då var i 50- årsåldern, som Olle Petter-Linda, Johan-Märta Edvin-Dagmar, för att nämna några. Sen kom ju alla från Mon och Ö.Ormsjö. På den tiden så var det drag i dragspelet, och jag kan ibland sakna dragspelsmusiken Jag kommer t.o.m. ihåg en dans på Kina i Ö.Ormsjö. Ja det dansades på många ställen, och det var ett trev- ligt sätt att träffas på. Idag så dansas det inte, och det är ett trevligt sätt att träffas på.

Ove Isaksson, Göteborg
Gammaldansmusik - dragspelsmusik
2009-12-25 18:59:50

Sitter fortfarande ensam och fördriver tiden tills "käringa" kommer hem. Hon försörjer mig (hoppas jag) även idag genom sitt arbete.

Jag gick in på "Youtube.se" och sökte på "Lyckobringaren", en fin och taktfast dragspelsversion. Lyckobringaren kallas förresten även för BRUDVALSERNAS BRUDVALS. Och det är väl inte så svårt att förstå och hålla med om när man reflekterar över titeln "Lyckobringaren".

Nåväl, den kom snabbt fram och jag lyssnade glatt. Två härliga duktiga dragspelare, som visades i en videoupptagning med bra ljudåtergivning - rekommenderas. Jag tror att de heter Ulf och Roland.

På samma sida finns det massor med andra titlar och med många olika musikanter, bl a Kalle Jularbo, Pepparn och andra duktiga musiker.

Det är bara att klicka sig vidare på andra länkar som dyker upp till höger på sidan, när man har en videoupptagning framme att lyssna till och försöka hålla fötterna stilla. Man kan söka efter t ex Frank Sinatra, Burken Björklund, Duke Ellington eller varför inte söka efter bara en viss titel på en sång eller musikstycke.

Denna sida Youtube kan rekommenderas, där finns mycket skoj också att se och lyssna till. Barnaskratt, dråpliga scener i fyllan och villan, ja allt vad man kan hitta på att söka efter.

Nu skall jag söka efter Jerry Lee Lewis och hans musik.

GOD FORTSÄTTNING på julhelgerna tillönskas alla läsare i hela Sverige, vilka har lyckan och nöjet att läsa denna fina hemsida för Västra Ormsjö.

Bengt Persson, k
Julreflektioner
2009-12-25 18:32:52

Sitter hemma ensam i em och reflekterar över den gågna julhelgen. Julaftonen gick som vanligt, en trevlig jullunch hemma hos mor Greta i Ormsjö tillsammans med brorsan Bertil. Gammaldags julmat på ett välfyllt julbord, dopp i grytan, skinka, sötost, julkorvar och sill mm. Allt lika gott som vanlig. Kusinerna Astrid och Asta Forssgren kom på besök och fikade med oss. På em återresa till Kyrktåsjö och mera julmat, julmiddag tillsammans med "käringa" och ett av våra barn, Erika med sina barn, vilka kom hem från Mellansel lagom till Tomtens ankomst.

Framåt natten åkte de alla till kyrkan för en midnattsmässa, jag stannade hemma. Förresten, vart tog Julottan vägen? Finns det någon kyrka nu för tiden, som har en riktig gammaldags Julotta, där man fick sitta trött, kanske blundade ibland, men fick i alla fall höra och sjunga, de vackra psalmerna "Var hälsad sköna morgonstund" och "När juldags morgon glimmar". Jag frågade Erika, som är kantor i Örnsköldsviks kyrka, om hon någonsin spelat dessa två psalmer på en midnattsmässa, vilket hon inte hade gjort. Alltså får inte kyrkobesökarna vid det tillfället sjunga dessa två fina julspslmerna vid detta tillfälle.

En sak till om julottan kontra Midnattsmässan.
Julen firas ju till minne av Jesu födelse.

I julottan på juldagsmorgnonen läses texten ur Lukas evangeliet 2:a kap 1 versen: "Och det hände sig vid den tiden....". I vers 10 säger en ängel till herdarna att den bådar dem en stor glädje. I vers 11 skriver Lukas: "Ty idag har en Frälsare blivit född åt Eder i Davids stad, och han är Messias, Herren". Kan denna text läsas före klockan 12 på natten Julaftonen?? Evangelisten Lukas pratar om juldagen, alltså är det inte riktigt att läsa den texten någon annan dag än juldagen i en Gudstjänst för att fira Jesu födelse. Och vad blir i så fall en Midnattsmässa utan de två fina julpsalmerna enlig tidigare, och vad är en Midnattsmässa utan Julevangeliet enligt Lukas???????

Ja, där ser vi, traditionerna med julotta och den speciella stämningen där, har bytts ut mot en midnattsmässa, till vilken ingen, eller ganska få äldre, orkar gå mitt i natten, efter att ha varit uppe sedan klockan 5 eller 6 på julaftonens morgon.

Nu säger kanske någon att förnyelse behövs, ja låt gå då, men kyrkan har 51 andra helger på sig att skapa förnyelse för att ev få någon fler besökare till sin "förnyelsegudstjänst", men lämna Julottan i fred, låt NÅGONTING vara vid det gamla för de som vill det, exprementera de 51 andra helgerna ni har till förfogande.

Jag väntar bara att någon driftig människa startar ett uppror och upprop MOT denna s k "förnyelse".

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Julreflektioner
2009-12-26 15:15:56

God fortsättning på julen Bengt,jag kan förstå att du stannade hemma,du har ju fått din snö nu ,och mer lär det komma.Jag tror att julottan försvann när det blev glesare i kyrkbänkarna och den nya generationen tog över.när dom äldre går och lägger sig kliver dom yngre upp, de är nog det som kallas generationsskifte .Sedan har vi TVn, folket slipper gå ut i snö,regn o kyla beroende var dom bor i landet,koka sitt kaffe sätta sig framför apparaten o titta,och skulle dom försova sig kan dom titta på reprisen exempelvis på eftermiddan.Föresten psalm 43 tycker jag är fin,den fick jag som extra hemlexa av magister Jonsson för nogonting jag inte skulle gjort,så den kan jag utantill än idag.

Sune Edström, Oxelösund
Re: Re: Julreflektioner
2009-12-26 17:38:49

Hej Sune och God fortsättning själv. Ja nu har jag fått den snö och kyla jag vill ha för att det skall kallas vinter och att det blir en riktig gammaldags jul. Tyvärr är det bara ca 15 cm snö ännu, men det skall komma mer LOVAS det. Ungdomarna kan lära sig att stiga upp i ottan och besöka julOTTAN, så får även de gamla lite sällskap i kyrkbänkarna. Synd att det inte fanns en enda kyrka i omgivningen eller en enda fgörsamling som hade en riktig julotta, de skulle säkert ha fått besökare även där. Jag själv satt vid TV:n och följde med den julottan, och det var fullt acceptabelt, men int5e lika som ett besök i verkligheten. Då kan du lite av din psalmbok då, Sune. Hemläxan var till nytta tydligen, eftersom du kan såväl psalmens nummer och tydligen innehållet ännu efter alla dessa år. Magister Jonsson var hård men rättvis, det gav resultat tydligen. Du kanske inte skulle ha gjort dessa saker och lite annat, så hade du inte behövt denna extra hemläxa. Om jag minns dig rätt, så hade du nog en hel del hyss för dig under skoltiden och kanske även senare. Har jag mycket fel så rätta mig. Ha en bra dag och ett Gott nytt år på dig i förskingringen.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Julreflektioner
2009-12-26 22:34:32

God fortsättning, julen ska visst vara ända till påska. Jo, nog händer det att man tänker på barndomens jular. Hur man för fem kronor kunde köpa julklappar till hela familjen. Det mest spännande var att få komma in i det inre rummet på Sjöströms. Julottan var ett nödvänd- igt ont, och vad jag kommer ihåg väldigt lång. Någon av mina första julottor kom jag ihåg att det fanns dom som åkte häst med bjällerklang till kapellet. Kan än i dag förnimma och höra min Mor sjunga"Var hälsad sköna morg- on stund" och hennes röst låg högt över alla andras. Men så hade hon också varit med i Ormsjö sångkör. Den julklapp som jag har varit mest stolt över var nog än- då när jag fick ett korkgevär. På äldre dar så har jag intagit en alltmer "protest"-stantisk syn på julen.

Ove, Göteborg
Ur led är tiden, var är vintern
2009-12-11 07:11:17

Nu har det gått för långt, eller hur. Var är vintern? När får vi en gammaldags vinter med snö och lite kyla? Det känns nästan som om man blivit tvångsdeporterad 30 ? 40 mil söderut från vår hemby, när det inte blir någon vinter snart. Många utflyttade ormsjöbor, vilka kanske blivit vana vid grå, trist ?höstvinter? på sina nya hemorter, reagerar kanske inte, men vi som är kvar i eller i närheten av vår kära hemby, vill snart se vintern komma. En vinter som är en barndomsvinter.

Jag kollar i min almanacka från 2008 för att jämföra lite uppgifter med årets november. Eftersom jag snöröjer åt några grannar, ser jag att redan den 14 nov -08 plogade jag första gången, därefter 1 ? 4 dec varje dag. Totalt fram till dagens datum, 12 dec hade jag i fjol plogat 8 ggr, det var vitt och ljust ute, med köldgrader. I år ingen snöröjning ännu, och det verkar inte skall komma någon snö ännu på 1 vecka, enl. prognoserna. Här i Kyrktåsjö ligger Tåsjön helt ofrusen ännu, Ormsjön verkar ha ett tunt blankt islager kvar, men hur länge. Vid första blåst så öppnas kanske även den.

Det enda vi haft hittills är 2 ? 3 gr varmt dygnet runt i nov. Vi fick 4 ? 5 cm snö för någon vecka sedan, men det blev bara blankis på gårdarna och småvägar. I förrgår var jag hem till Mor Greta för att sanda vägen och backen upp till henne. Det var glashalt. Likadant här i Kyrktåsjö. Här har vi på byn ingen snö, däremot finns det några cm i Ormsjö, lite plogkanter kan man se efter sursnöplogningarna i Ormsjö, Här kan man snart ta fram och serva gräsklipparen för en sen putsning av gräsmattan.

Gårdsplanerna tar inte åt sig nåt ljus från brolamporna, det är mörkt och trist. Bilarnas strålkastare biter inte på vägbanan i mörker, livsfarligt att köra i mörker i dec. månad. Jag försökte att förbättra ljuset på min bil genom att köpa 100 W lampor till extraljusen, i hopp om att kunna se vägbanan, men inte blev det märkbart bättre, bortkastade pengar kanske.

Nu går vi ihop i en skarp protest mot kung Bores bosättningsort, ishavet och dess närhet. Det är nog ingen mening att vi ger honom skidvalla från Bröderna Lindgren eller Swix i julklapp. Snarare skall vi ge honom en fettspruta med konsistensfett för att smörja hjul(JUL)-lagren på hans vagn, så att han hinner fram nästa höst och vinter, så att vi får uppleva en ljus, kallare och vintrigare vinter nästa säsong.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Ur led är tiden, var är vintern
2009-12-12 01:06:06

Hello, Bengt! Jag har i och för sig ingen tröst att komma med men jag minns att mamma en gång sa i slutet av februari, en snöfattig vinter, att "no hinn vi fo snön". Och "vi hann"!

kusin Sonja, Lövånger
Re: Ur led är tiden, var är vintern
2009-12-20 21:30:58

Gud hör bön sägs det,men Bengt nästa gång kan du väl precisera var du vill ha den.Här nere har vi cirkus 30-40cm ,den har då jag klarat mej ifrån, det är ju fint att titta på,men sen måste det skottas och sandas ett arbete helt i onödan för den tinar ju ändå bort till slut.

Sune Edström, Oxelösund
Re: Re: Ur led är tiden, var är vintern
2009-12-20 22:45:10

Ja du Sune, Gud hör tydligen bön, för nu har snön kommit så pass, att det gröna gräset runt huset har då i alla fall täckts med ca 1 dm snö, men den kom bara för en vecka sedan. Jag vill ha en vit jul, med några minusgrader här i Kyrktåsjö och kanske på andra platser i närheten. Plötsligt var det nån mening at tända brolampan, det blev ljust på gårdsplanen, bilstrålkastarna "biter" på vägbanan. Nu kan man snart ta fram skotern, men prognoserna på Yr.no verkar dessvärre visa på en snöfattig jul, men med några minusgrader i alla fall. Det har varit lite uppochnervända världen i höst/vinter. Ni där nere har fått våran vinter som vi skulle ha haft kanske redan i slutet av nov. Det är kanske synd om er med snöskottningen, men den gör nytta på er, bättre matlust, mindre airbag, motion oc h julstämning. Ha det så bra därnere och GOD JUL och GOTT NYTT ÅR på dig Sune och för den del även alla andra som läser denna utomordentligt trevliga hemsida för Västra Ormsjö.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Ur led är tiden, var är vintern
2009-12-22 17:04:33

Snarare så är tiden ur led, tror att det beror på ål- dern. Somrarna var alltid somrigare, och vintrarna var alltid vintrigare. Med kanske några undantag år 1906 och 1921 när tomten fick köra med trillan. Tyvärr det här med väder är inget att skoja om längre, och jag är nog benägen tro, att vi människor på det sätt som vi lever kan ha avgörande betydelse för klimatförändring- arna på vår jord. Här i Göteborg så har vi nu fått 1 dm nysnö och 5-10 minusgrader. Vi har julprytt hela Avenyn ända till Liseberg. Där finns 80 marknadsstånd och vi har renar från Arjeplog som man kan åka Akkja efter när man har tröttnat på karusellerna. Hoppas att ni får en fin jul däruppe i Ormsjö. Hälsningar Ove m.fam.

Ove, Göteborg
Re: Ur led är tiden, var är vintern
2009-12-22 19:57:38

Ja du Sune,snöskottningen är nog ett senkommet straff för att du har ljugit om hur stora öringar Olsson och du har tagit. Säkra källor (Vikner), talade nämligen om att endast små mörtar var eran fångst. Nåväl en god Jul önskar jag dig och övriga.

Henry, Umeå
Härliga berättelser
2009-11-11 19:16:24

Jättetrevligt att läsa alla Era inlägg....skriv mera!!!...det väcker liv i minnen som är lagrade längst bak i "hårddisken"...och då blir det ännu roligare att komma hem till byn. Kom igen och författa...jag vet att många bär på en massa roliga minnen från dåtid och nutid som tål att berättas igen. Hälsn från

n`Åke
Musikerminnen
2009-10-18 23:20:09

Jag kan bara haka på Sonja Forssgrens "barndomsminnen", mina kanske är mera från "ungdomstiden" på -60 talet, och då lite av mina spelmansminnen. Vi var INTE den första orkestern från Ormsjötrakten, tidigare spelade Beril Modins med bl a några Wallins pojkar, Alvar, Emil Sune tror jag, från Mon och Paul Modin m fl. Jag missar säkert några namn, Ingel på dragspel säkert många flera, förlåt mig ni som jag säkert glömt.

De första gitarrljuden ur Börjes Hagenvalds och Bertils gitarrer kom fram uppe på vårat pojkrum hemma. Som förstärkare använde de en gammal Radiola radioappart, som varit pappas. Börje KUNDE koppla in en gitarrsladd i den så det lät. Så småningom skaffade de en till radio så att de hade varsin "förstärkare" Jag hackade på några trummor, som Karl Enar fått tidigare, en virvel och en cymbal.

En ungdomsorkester som började spela med el-gitarrer och elorgel var The Thunderboys, bestående av Hans Kersgård och Dan Zackrisson från Dorotea och Börje Hagenvald och brorsan Bertil från Ormsjö. De spelade på skoldanser i Dorotea och SSU-danser, m fl. Så småningom började man snegla åt dansbandshållet och utökade antalet medlemmar. Man bildade orkestern Boncaz, tog in en vokalist, Astrid Rönnberg från Fågelsta, även hennes syster Ingrid var med en tid, och mina kusiner Orvar Forssgren på el-orgel och Christer Forsgren på bas. Vid den tiden började de spela på flera skoldanser och så småningom "ute". Jag själv kom med i bilden först i mitten av -60 talet, Zacke slutade, och då började jag spela trummor. Vi fick förmånen att träna på FH i Ormsjö, men dessförinnan på skolan i Ormsjö. Det lät säkert även då förfärligt. BONCAZ, har Crister förklarat uppstod av initialerna B=Bertil, O=Orvar, NC=n´Christer, A=Astrid och Z=Zacke. Sant eller inte vet jag inte. Nåväl, vi började spela ute på allmänna danser, men hade till en början inte så mycket egen utrustning, vi fick hyra förstärkare och högtalare samt mikrofoner av radioaffären i Dorotea, (hetten den Radio John eller Radio Bohm????). Dåtidens högtalare var dåtidens moderna. De två bruna högtararhalvorna till en underdel med rörförstärkare. En gång minns jag hade vi även fått hyra dessa plåthögtalare, som var trattformade, vi hade dem bl a i Risbäck en gång minns jag. På den tiden fanns det inte eko-maskiner till en början, utan ljudet gick sägert bara rakt ut. Det måste ha låtit förskräckligt, men stolta var vi som hade el-utrustning.

Så småningom ordnade någon i orkestern, Crister eller Orvar kanske, fram eko-maskin och bättre förstärkare och högtalare. VILKEN SKILLNAD!! Nu kunde man höra vad som spelades. Vi började spela mer och mer ute, på både dansbanor och även på hotell, bl a Saxnäs. För att ta oss ut, så åkte vi i min bil, vi hyrde en obromsad högbyggd ÅTM-släpvagn av Gösta Skoglund. Där lastade vi på alla de instrument och högtalarutrustning vi hade. En pressenning fick duga som skydd till en början. Så småningom byggde Christer och Orvar en masonithuv till Göstas släp, en vitmålad huv med orkesternamnet "Boncaz" på sidan. NU var vi "stora". Vi liknade ju de andra orkestrarnas fortskaffningsmedel. Jag tror att vi sedan rätt snart skaffade en egen ÅTM-släpvagn som huven passade till. Vilken lyx att kunna binda fast prylarna i en "riktig" orkestersläpvagn.

1968 bröt jag benet i en fotbollsmatch i Åsele, och blev gipsad och opererad under ett par år, Boncaz fortsatte med annan trummis. Jag återkom till Boncaz nyårsafton 1969 med spelning på Saxnäs hotell. Strax före pausen, vanligt på den tiden, spelade vi en rivigare låt. Orvar hade under kvällen lagt märke till en snygg "brud". Snyggt ungdomligt klädd, modern frisyr m m. Hon var populär under hela tiden fram till en händelse man inte glömmer. Nåväl, de dansade rätt snabbt, och helt plötsligt gick det för fort för henne. Hon ramlade mot öppna spisen i lokalen, och plötsligt var hon nog inte så ung längre. Peruken ramlade av, hon blev genast lite äldre. Tyvärr kom hon nog inte tillbaks på dansgolvet mera den kvällen, åtminstonde inte vad man kunde se.

Detta var lite av en nostalgitripp. Boncaz fortsate sedan i andra konstellationer och spelade mycket nere vid kusten och även på Nalen i Stockholm. Senast jag hörde dem var för ett par år sedan på Hotell Vilhelmina när de hade en nostalgiafton. Av de ursprungliga medlemmarna i Boncaz var det bara Chister Forssgren kvar. Han har kämpat otroligt för dansmusiken och varit kapellmäster hela tiden tror jag, åtminstonde på "den gamla goda tiden". Det dök även upp en "konkurrent" från Högland, The Highländers, med bl a Kurt Åke Ådén och Gigge. Jag minns inte hur det gick för dem, kanske nån annan kan fortsätta den tråden eller berättelserna.

Jag kan i mina minne ha lite diffusa bilder, men i stort sett så tror jag att historiken är klar.

Det är roligt att tänka tillbaks på den gamla tiden. Tänk så många musiker och orkestrar som kommit från Dorotea och Vilhelmina området,kanske konkurrensen och utbudet gjorde att många ville spela på den tiden. Nu finns det nog inte nån hel orkester kvar, tror jag. Enskilda musiker finns.

Fram för mera dansbandsmusik och det verkar vara på god väg genom TV:s Dansbandskampen.

Stötta de som sliter och visar intresse för att spela musik, i vilken form det vara må.De är riktiga entusiaster och traditionsbärare, sånt skall uppmuntras och bevaras.

Bengt Persson, Kyrktåsjö
Re: Musikerminnen
2009-10-23 17:15:01

Jag tror radioaffären hette nisse blom

SIGGE, DORRO
Re: Musikerminnen
2009-11-14 23:48:45

Börje Hagenvald är son till Henry Hagenvald, min kusin som bodde i ormsjö. Även hankunde ta sig en ton ibland. Hälsn.. Jan-y.

Jan_y, långås
Re: Musikerminnen
2009-12-07 23:17:30

Hej, Bengt! Roligt att läsa om mina "småbröders" förehavanden! Jag hade ju lämnat fadershuset på den tiden det begav sig! Jag är dåligt bevandrad pga avståndet från hemtrakten, men jag har bestämt för mig att någon i din familj med den äran för musikertraditionen vidare.

Sonja F, Lövånger
Re: Musikerminnen
2010-11-05 18:34:43

Hejsan! Jag bara halka in här för att jag sökte på dragspel i Ormsjö. Det var riktigt roligt att läsa inlägget om musikerminnen speciellt när jag såg att du nämnde Ingel på dragspel för jag är hans yngste son.Han hade ju dansband här nere i Stenungsund dit vi flytta 1967. Själv kom jag med i Leif-Inges som dom hette 1975 tror jag att det var.Vi höll på till nyårsafton 1989/1990 sen hade jag spelat färdigt men farsgubben han fortsatte tills han inte orka mer. Själv spelar jag lite dragspel på fester som vi har i bostadsrättsföreningen jag bor i eftersom jag fick ärva grejerna efter han. Nåja, ha det, vi kanske hörs!

Hasse Ingelsson, Stenungsund
Sjöströms
2009-09-20 23:14:09

När jag var barn var det på något sätt väldigt långt mellan Östra och Västra Ormsjö. I lägre skolåldern tror jag att man begåvades med ett enda besök per år i Västra Ormsjö och det var när man fick följa med pappa Sigurd på den obligatoriska julinköpsresan till Sjöströms. Farbror Sjöström stod där bakom disken, prydlig, med "rova" i västfickan. "Paradiset" fanns i det lilla rummet innanför själva butikslokalen. Ett stort fyrkantigt bord mitt på golvet, fyllt med hett eftertraktade speldosor, "hackande höns", dockor och allt annat som gjorde livet värt att leva. Och hyllorna som täckte väggarna, proppade med härligheter!! Tydligen var man vid den åldern inte så intresserad av vad som hamnade på julbordet, men en sak minns jag som pappa alltid köpte, en oval ask med "herring". Jag tror att kung Gustav V prydde papperet på burken. Och så var det ju tomtebruset....!

Sonja F, Östra Ormsjö/Lövånger
Getare
2009-07-04 15:34:11

När jag vårvintern 1930 "gick och läste", hade jag tjänat ihop till "läsarkostymen", genom att vara getare, förutom för mina föräldrars kreatur, även min faster Sara-Kajsas och hennes mans Skräddar-Eriks boskap. Det var ett postorderföretag som hette Syfabrikrn Älfsered, och som skickade ut tygprover och katalog med ett måttschema. Skräddar-Erik tog mått med tumsmån att växa i. Vi sände in måttschemat och Syfabriken sydde upp kostymen i svart cheviot.

Som getare var man utrustad med morakniv, beckoljflaska, en hatt med stukning som liknade 1920-talets infanterihattar samt en liten näverkont. När kreaturen släpptes ut första gången på senvåren, gjorde dom halsbrytande krumsprång och bensparkar.

Förutom "skällkon" bar även kalvar, får och getter skällor och när 2 djurbesättningar trampar på fästingarna är det många klanger som blandas med varandra.

Betesområdet från Knaften var Hattlinge-Rismyren - "lompen" - Stormyren - Gikevare. Man fick se upp med gungflyn, "rävlarna" på myrarna. Så fort som möjligt skulle flytten gå till Gamgårnsboern. Där fanns det större och saftigare betesmarker med "sia".

Betesområden var Vikströmsmyren-Riskanten-Sjulbäcken-Sjultjärnen-Västvattenberget-Västvattensjön. Man kunde stöta ihop med boskap från Avaträsk - Rönnbergsbodarna. De hade ingen getare, och man var rädd att det skulle vara nån "eteroxe" i hopen.

Man gjorde många iakttagelser i skogen. Grodor i alla utvecklingsstadier, från yngel till stora paddor, myrstackar i olika formationer, ettermyror under flata stenhällar, hästmyror i gamla tall- och gran"lågor". Trollsländor med skimrande vingar. Fågelbon, skogsfågelkullar, harungar, fjälllämlar.

Vissa myrar var slåttermyrar som skulle aktas. En sysselsättning var att skära "härvtinnkäppar", ca 1 meter långa och 1 cm grova, i den täta rönnslyväxtlig- heten och skala dem när rönnen savade.Det fanns gott om "härvsnickare". Höräfserskorna hade smäckra skaft med ibland snidade "kammar". Slåtterkarlarna hade stabilare "fanghärvor", som de gjorde fång med och bar till hässjorna. När boskapen lade sig för att vila och idissla på någon liten vall eller glänta, kunde man göra "myggrökar" för att i någon mån hålla "åtet" borta.Det var en kolmila i miniatyr. Först en liten brasa, täckt med färskt granris och ett tjockt lager fuktig mossa. Man fick vara noga med att släcka glöden.

Det fanns även hästgetare som hade tillsynen av byalagets hästar. Hästarna släpptes i en räjong av Granlidbränna-Västvattensjön- upp mot Blaikfjället och västerut mot Fjällbränna. De flesta hästarna bar skällor som hördes på långa avstånd. Det föreföll som hästarna njöt av det fria livet under bar himmel. De fick glänsande hårremmar och gott hull.

Det kunde bli förskräckliga åskväder med jungande blixtar och störtregn. Då fick man söka skydd under någon gran med tätt grenverk. Det kunde också bli "slätregn" i flera dygn, då alla vattendrag svämmade över. Matsäcken i konten bestod av hembakat bröd, hemkärnat smör i en liten ask, 1 liter mjölk och en "meseknöl".

När mjölken var urdrucken, kunde man skölja ur flaskan i en kallkällaeller bäck, och plocka bär i den efterhand som de mognade: blåbär, hjortron, hallon. Jag minns att jag en gång sålde 1 liter hallon för 50 öre och tyckte att jag gjordeen bra affär.

En hågkomst från svunnen tid ......

Otto Fägerborg, Årsta
Mer från "Gammeltin"
2009-04-26 16:57:20

Jag har med stort intresse läst Ove Isakssons berättelser om människor, händelser och verksamheter i vår hembygd. Han har en iver, kunskap och energi som är beundransvärd.

I gästboken har han gjort erinringar om Lisas café, Oskar Skoglunds smidesverkstad, Leonard Jonssons Snickeri, och anmanar fler att bidra med bitar till ett puzzel som han skall plassa ihop.

Jag skall bidra med det jag minns fram till år 1940.

Ivar Nordström hade ett bageri i ett hus nära Olov-Petter Hedbergs gård. Hans specialitet var att baka mandelkubbar. Han startade sedan med framgång en konditoriverksamhet i Hoting.

Hilding Persson hade skrädderi på Adrians gård. Han var utbildad skräddare vid en yrkesskola. Ernst Sjöströms diversehandel, med Hilding Nilsson som expedit, sålde förutom dagligvaror även höknippen, havresäckar och fotogen som pumpades upp ur fat.

Vitalis Granström öppnade en herrekipering i mindre skala. Konsum hade skiftande föreståndare, men en hette Ragnar Nordin. I en stuga i backen ovanför Konsum, hade Bellman kioskförsäljning. Det var även en samlingsplats där det spelades schackpartier. Det visades film i Folkets Hus varje vecka. Biografmaskinist var Ville Jonsson. Det hände att turnerande dragspelskungar hyrde danslokalen för musikunderhållning och dans. Det fanns 2 skomakare i byn: Sixten Bohm och Max Hammar. Mårten Andersson hade första taxibilen. Sen blev det Gottfrid Andersson och Leo Lindman, som fick montera gengasaggregat på bilarna under krigsåren. Levi Vikner bedrev en gästgiverirörelse med ölförsäljning. Karl Sjöberg skyltade ibland med damunderkläder i sin butik. Gun Persson hade en damfrisering. Mikael Jonsson hade cykelverkstad och framställde även läskedrycker som avyttrades till cafeér och affärer.

Därmed är de flesta verksamheterna i byn avbetade från väster till öster. Det fanns ju även idoga bönder och småbrukare.

Otto Fägerborg, Stockholm
Re: Mer från
2009-05-03 13:13:25

´Israel berätt från gästgiveriet heve n´Levi. Dä va ju förbud å servär kl 2:an på öl en dan tin. Men hos n´Levi kunne man ju fo lån en flaske i smyg på natta. Men dä vart ju polisanmält, sä polis´n feck ju utre e dannä. Dom hadd fott reda på att´nErik hadd vöre där. Jo sa´nErik nog ha jäg vöre där. Nå, köft du na öl? Nä sa´nErik dä va na anne. Anne va ä dä, fråge polis´n? In´t vet jäg, men Moara sa dä va kalvdrecke. Å polis´n nöjd säg mä dä. "Sä va´ä på en dan tin" Eller som dödgrävar´n sa, dä ä svårt å leva när ingen dör.

Ove
Re: Mer från
2009-05-03 22:07:04

Vi hadd n´häst som hete Stella, å vi hadd beställt en dyngsla´a tå n´Oskar Skoglund. Jäg tro att dä va 1950 om vor´n. N´Leonard Jonsson skull göra sla´an å n´Oskar skull smi mea å montera´n. När vi skull hämt sla´an, sä skull n´Osakar vis på en vedkap som han hadd hitte på å gjort. Å när han slog på strömmen å skull vis på hurr man kunne ställ´in grovleken på klubba, sä såge han säg i huvve. Som tur va sä hadd han n´skinnmössa på huvve. Jo no komme jäg ihåg, att huse stog där simbrögga stå idag. Och att huse vart flytte tell dä stå idag että knaftarvägen. Å n´Oskar Skoglund levd tell han dog, av nan anne krempe.

Ove Isaksson
Re: Mer från
2009-05-05 22:46:55

Vi hade många skräddare förr i tiden,för det fanns inte så mycket konfektionssytt. Ofta köpte man kläder av kringresande nasare eller på senare tid per post- order. Men vi hade en Skräddarerik i Mon,Jonas Sjöberg (Sellberg) och Vitalis Granström i Ormsjö. Sen var Signe Persson och Signe Bredberg utbildade sömmerskor. Men dom flesta hade egna symaskiner och var duktiga på att sy och ändra. Dom flesta var också duktiga på att sticka vantar, sockar och tröjor.

Ove
Re: Mer från
2009-06-05 19:37:51

Från Lisas backen å rätt sö`över sjön sä bodd n`bas Isak å a´Elsa. Å a´Elsa hon komme bortifrån Elsas i Avaträsk. Å yst om n´basIsaks sä bodd n´Erik Stenberg å a´Emma. På n´dan tin sä fanns´int dä nan väg på sör- sia, sä dä va å ro över sjön när man skull hannel. För dä meste sä komme dem bägge två, å brucke lägg tell neve lanne himme. Å då skynne man sä ne tell sjön å mött dom, å då feck man alltid nagre kopparperninga. En gang sä sätte n`Erik av a`Emma på Åkerholmen,för å plock lingona medan han hannle. Å han hanle å va länge på byn å skull skynse him tell a`Emma, men han hadd sä brattomt sä han glömd a`Emma på Åkerholmen. Sent om kväll`n sä hadd a`Elsa hurt hur nan som rope på hjalp utifrån sjön. Jo nog kom jäg ihug n`Erik å a`Emma när komme, å dom vagge åt som åt samma hall när dom geck.

Ove
Re: Mer från
2009-06-12 23:13:05

Kunne vara naget år ätte regleringa tå sjön. Min kusin Björn "Nalle" Vestergren från Örnsköldsvik va himme om sommarn. Vi hadd låne Aldens roddbåt`n, å drog drage väst i sjön. Sen komme dä en fernissburk å flöt på vattn´e, sä vi tog oppan ti båt´n. När vi öppne burken sä låg dä na pappera heri´n, å döm såg skale ut. Sä vi for opp tell´n August Hedberg som va polis å gedd´n pappera å burken. N´August Hedberg va nog varre n´Sher- lock Holmes, för ätte nan vecke sä komme han ve hitte- löna. För dä va n´Leornad Jonssons huse som hadd sväm- me över när dom hadd höjd sjön. Å i stället för ha ljumt perninga unner madrass´n, sä hadd n´Leornad ljumt dom te en fernissburk.

Ove
Re: Re: Mer från
2009-06-12 23:29:57

n´Israel berätt att sä va´e käringa i Knaf´n som ske le en ko tell ox´n. Tidlit på maran bulte hon på döra å kom in å sa. Kan jeg lån opphoppar´n å bakstickarn? Je vell´int säge ox´n för den långe pees´ns skull, för ji sitt ju å ät.

Ove
"Basse"
2009-04-26 16:02:18

Jag minns Nils Edström, "Basse" mycket väl. Han bodde i ett rum med vedeldad spis i "Nygårn", Knaften. Som skolpojke sålde jag veckotidningar för Åkerlunds Förlag och Basse var stamkund på en tidning som hette "Levande Livet". Jag besökte honom varje vecka så fort tidningen kommit.

Han var hörselskadad, men han berättade många historier. En del var kanske skrönor, men jag tror att det mesta var sanningsenligt. Han hade varit sjöman och seglat söder om Ekvatorn. "Där stod sola rakt upp på himmeln och det var så hett att becket kokade på däcksplankorna. I ett slagsmål hade han fått en flaska krossad mot huvudet, så han hade "kors i skallen" och behövde inget kors på graven.

Som flottare var han erfaren timmerbrötsprängare och som han själv sade: "När n´Per Jakob ladda och jag sköt geck de uta fan med flottningen i Långseleån. Frid över hans minne!

Det fanns en annan färgstark person som jag kommer ihåg, nämligen Ingel Brännlund. Ingel var en mångkunnig man, var bla tjärbrännare, sågmästare och urmakare. När han en gång lagat ett gökur kom göken ut och ropade Ku ku som en "Kanke". I stället för ko ko.

Otto Fägerborg, Stockholm
Historier från Lövstrand 2
2009-04-13 21:18:22

N´Isarael Lindberg berätt.
Jäg kom ihug n´Nils Olof Edström eller "Basse" som vi
kall´n. Han va ju timmerhaggar, å han hadd en söster here Lövstrand a´Tona. n´han vintern sä låg han på
timmerhagge oppätte Ormbäcken. Å en dag när han for tell skogen, sä såg han na farsk e haraspara. Å då
tänkt´n, att n´dan ske jäg giller ätte. Å myche räktit
sä feck han en hara. Å a´Tona skull fo den som julhara.N´"Basse" tog bor´tin, å hängt opp´an here ell-
stan. Å en dan haran feck ju häng, å dä va langt tell
jul. Å tell slut så börjä ju yga å häng som na jo,joa
borti skall´n på´n. Å då sa vi att n´dan fo du släng
Men då sa n´Basse att haran ske syres, om den ske bli
mör å kunne ätes som julmat.

Ove Isaksson, Göteborg
Från gammeltin
2009-04-11 13:39:45

Hej Ove!
Tack för ditt E-postbrev 3/4. Det var smart att hitta mej. Din egen E-postadress?

Du beskriver myrar och färdvägar med alla namn som man känner igen och som man själv trampat på. Allt känns igen!

Jag har med stort nöje läst dina historier i WebbForum. Du antyder att det kan komma mer. Har du något från tältbion och nöjestälten med luftgevärsskytte, rouletter och spelautomater?

Jag har minnen av din morbror Johan som sångare och textförfattare till en lokalrevy, som uppfördes i en lokal som ägdes av Karl Sjöberg. I samma hus hade han även en affärslokal. Jag tror huset brann ner senare. Ett par kupletter med "udd" ur revyn minns jag fortfarande och kan berätta för dig.

Årsta 11 april 2009

Otto Fägerborg, Årsta
Re: Från gammeltin
2009-04-12 02:30:23

Tack Otto för ditt gensvar. Både under min uppväxt och senare under mitt arbetsliv. Så hann jag vara med både på gameltin och nutin. Trots att jag bott 45 år i Göteborg så har jag dom flesta minnena kvar från min barn-ungdomstid. Sedan har man berättelser från förr som tidigare generationer både berättat och skrivit ner Har just nu hittat fina kartor från 1891-92 dessa är unika, för där hittar jag massor med gamla hus och by- nader som inte finns nu. Och en massa vägar som inte fanns planerade.Och alla skiften finns utmärkta innan storskiftningen 1895. Har dessutom i vinter hittat en del sensationela skrifter och berättels i slutet och i början på 1900-talet. Intressant att få höra om dina berättelser från tidigare nöjesliv. Är mycket intress- erad av revyandet borte hos Sjöbergs som kanske Johan var med och skrev och framförde.För jag har flera dikter av Johan från 1930-tal som inte tidigare är publicerade. Har framfört dina hälsningar till min morbror Gunnar från dig, och skickade med några gamla foton på IF Uvens A-lag. Och han blev mycket glad över hälsningarna från dej.

Ove Isaksson, Göteborg
Re: Från gammeltin
2009-04-12 12:43:48

Min E-post får du när du klickar på mitt understrukna namn

Ove
Vor´n
2009-04-10 20:15:58

Numer sä kan skoterföre ha före innan påsk.
Å en han tin förre`tin sä kunne timmerkörninga ta
slut inna påsk. Man kunne ju skata in nan snö hitté
basvägen, å sen kunne dä bli kallväre, å dä va ju som
marnomt å fo arbet nan vecke tell. Men när dä in´t
geck fo ner na mer timmer, sä va dä bäre å vänt på
flottninga, å dä kunne ju dröj na veckena.
En han vintern sä hadd vi kocklage, å då feck vi ju
ha auktion på grejen som vi hadd köft. Dä va ju stek-
pannen å kastrulla å porsline å besticka å ömse.
Å en han vintern sä hadd vi a`Ester Wörlen som kocka,
å hon laga sä go mat, å hon va sä snäll, å billit
vart dä. Å dä roligiste den vintern va när vi satt
here kockburn heve a`Ester å spela rams varevige
kväll ve fotogenlykta surrenes omma huvve.Ja sä va´e
på en dan tin, here na timmerkojen oppe ve Sidda
unner Blaikfjället vintern 1961-62.
En sak som jäg ha unre på i alla år. Dä va när jäg
sent på söndagskvälla åkte skibena opp ätte Stut-
vattenbäcksvägen tell koja i Sidda, sä va dä alltid
en massa ren ätte vägen, å man hadd dom både före å ätte´sä.
För dä kunne man hör på, hur dä knäppt here
klöva på dem. Å när man starne, sä starne ren, å när
man fortsätte så gjol ren dä´å. Va jäg kan förstå sä
geck ren ätte ljue, för dä va ju kulsvart ätte vägen.

Ove Isaksson, Göteborg
nÍljas Abels Anna och kamsen
2009-04-05 20:29:49

I samband med att vi arbetade med Östra Ormsjö-boken berättades en del historier, bl a av Agnar Granström i Barnäs. Följande historia har bitit sig fast: N´Iljas Abel var sjuklig och låg hemma i sin säng, medan hustrun Anna "hälsade på" i gårdarna. Man tyckte förstås synd om henne, stackars människa, och bjöd henne på mat av och till. En dag blev hon bjuden på kamsen (om jag inte minns fel var det hos Jonas Lindbergs föräldrar). När hon var mätt och nöjd sa hon: "Det var gött ä hannä. Ä hannä skull n´Iljas Abel å ha hadd" med påföljd att hon fick med sig ett par paltar till gubben sin. Jonas var i skolåldern och var ute och åkte skidor. Till sin förvåning får han se a Anna sittande på en stubbe i skogen, ivrigt glufsande i sig gubbens paltar. "Det var gött å hannä. Ä hannä skull n´Iljas Abel å ha hadd" har blivit ett ofta återkommande ordstäv inom vår familj!

Sonja Forssgren, Lövånger/Östra Ormsjö
Historier från Lövstrand
2009-03-23 15:13:23

n´Israel Lindberg från Lövstrand är en genuint god
historieberättare. I hennä ske ji fo hör nagre. Å döm
lär ske vara sann å.
n´Hilding å n´Nicke å n´Israel satt vä matborle hos
en Hilding å a´Vera, som stå he´vä spis´n å ä ganska
runn om magen. Så säg en Hilding. Hör´du Israel, jäg
ha en gam slåttermaskin,som jäg ha fundera på å göre
om tell en päropptagar, dä ske väl kunna gå.
n´Nicke hör på å sä plirr´n vä yga å titt på a´Vera å
säg, gösse jäg tro att du redan ha gjort´n. Tå slått-
ermaskin så vart dä en motordriven slipsten Å en" pär-
opptagare" ja bägge fungera.
Israel.

n´Israel kom ihug när han va 7 år, å vi brucke häls på
smen here byn, för han va så roli.En dag när jäg va
där så feck jäg si na röra som dä va na gult i. Va ä
e danne fråge jäg? Hä Hä skratte smen, du ske fo si.
Sen tog han å knapre bort en bit å dä såg ut som tänd-
sticksvavel. Sen la`an dä på smejstäe å tog smejhamm-
arn å knacke tell. Å jävlar va dä small. På kväll´n
sä träffe jäg n´Nicke, å berätte att han skull fo si
na rolit. Sä vi smug in here smeja, å tog fram dä darn
gule, å rev lös en bra stor bit. Sen la jäg dä på smejstäe, å sen tog jäg smejhammarn å drämd tell. Å
jävlar va dä small, å hammarn slets sä borti hanna,
å for rakt igenom spåntake sä dä rök berä. Vi visst
ju´int att dä va dynamit´n. Å ve hälse in´t på smen na
mer den sammarn.
Israel

Ove Isaksson, Göteborg
Frusendynga
2009-03-21 01:16:12

Dem som ha hadd kräka vet ju hurrn dä va på vintern.
Före jul så hadd man ju högt dyngfall here gösselstan.
Men sen sä växt dygnhugen för varje dag. Å tell slut
så börjä ju dynga å rinn åtabak.Då feck man ta korpen
å järnspette å hack ne dynghugen sä man klare säg en
vecke tell.
En han dan sä va´e min tur att ätte skola sköt lagårn.
Man skull pomp vatt´n ge dom hö å sen skull man mocka
dynga here mebore. Sen va´dä å försök å släng dynga sä långt man kunne, men dä bäre rann tebaks.
Sen vadä å ta korpen,men frusendynga ä ju seg som beck
å tong som sten. Dä va då,jäg kom ihug att en Morbror
Frans hadd brucke skjut ve dynamit´n. Sagt å gjort.
Jäg hämte dynamit´n å stubintrån å gjord hula ve järn-
spette, å ladde sä dynamitgubba skull smäll samtidigt.
Jäg hadd bestämt att jag skull int va i närheten när
dä small. Så när jäg hadd stängt dörana å tog cykeln
å svängt ut here Sjöströms, så feck jäg ju si en massa
falk here post´n, å där stå´en Agust Hedberg. Å då tänkt jäg att bli dä ett jävla liv, men dä va ju för
sent å ånger säg. Jäg cykle ystöver å när jäg komme te
Konsum så small dä så inne helsike. Jäg cykle borti
mjölkbrögga here Yngves å vänte en bra stan. Å när
jäg cykle tebaks så fanns dä ingen vid post´n å gössel-
stan stog kvar. Men när jäg komme in here lagårn sä stog koerna nere mebore å skräcken lyst borti yga på dem. Å ånga stod borti nos´n å dynggluggen å döra hadd
sletese från gångjärna.
Ätte jäg hadd prata vä dom å stillt dem vä melss´n,så
va´ä som dom kunne börg å lita på mej igen. Jäg behöv´t
korp nan mer dynge den vintern. Å in´t va´e nån som
tyckt att dä va´na märkvärdigt att dä va nån som sköt
vä dynamit´n i en lagår mitt inne i en by i Södra Lapp-
land anno 1957.
la

Ove Isaksson, Göteborg
Messekams
2009-03-17 11:28:43

Måste kommentera Owes messepalt. Namnet har jag inget minne av men palten kommer jag ihåg som en godis uppstekt med mjölk och sirap dagen efter i övrikt är det som Owes recept. Önskar er alla en skön vår.

n´rolle, Mellansel
Purrigucken
2009-03-13 22:14:11

Har i alla mina kokböcker och på internet undersökt
om kams som min mor berättat om fanns beskrivet i litt-
eraturen. Jag hittade över trettio olika recept på kams
och palt. Men ingen som hette purregucken. Denna mat-
rätt blev nog till i samband med att man på fäboden ystade ost och sedan fick vassla, som man sedan kokade
ihop till mese.Mor berättade hur hon på fädbodvallen
uppe vid Fjällbränna kokade mese i en stor gryta med
öppen eld under, och att det tog många timmar, och att
det var att röra hela tiden så att det inte brände vid.

För att variera den vanliga kamsen som man gjorde av kornmjöl och vatten och som man kokade i saltat vatten
eller buljong som man kokat kött i. Så gjorde man kams-
smet av kornmjöl och vatten till lagom konsistens. Och
sen rullade man degen till fingertjocka "purrer" och la i den mesekokande massan, och fick på det viset en
snabbkokande mesesmakande purreguck.
Har ätit en fuskvariant av dessa purreguckar. Och jag kan säga att om man gillar mjölkams med messås och med
smör och kall mjölk så är det en riktig höjdare.
Jag förstår nu bättre hur våra husmödrar fick maten att räcka till. Och hur man kunde mätta tio ungar, med
två kilo mjöl, och att dom kunde variera maten med
enkla medel.
Har följt Bengt Perssons bekymmer med att hitta den
rätta fårfetan till sin blodpalt. Jag har hittat en
fuskvariant som jag tycker kan duga. Återkommer till
denna. Vi gourmander på fattigmanskost börjar nu närma
oss Torgny Lindgrens jakt på den ultimata pölsan i
den Lappländska ödemarken.

Ove Isaksson, Göteborg
Kring Sibylla besöket
2009-03-09 20:10:56

Som en löpeld kring nejden med hisklig fart går budet,
Sibylla nu kommer helt snart.
I sällskap hon kommer med sin ryttarprins,
at skåda på nöden och var den finns.

Hos Pålssons man fejar och rustar med fart,
i kväll ska de komma- vi måste ha klart.
Man ringer till Stockholm och frågar diskret:
Säg, vet Ni, vad prinsparet för för diet.

Man pälsar har lånat av hög elegans,
att visa Sibylla var nöden fanns.
Men Sibylla hon titta på hög som låg
och knappast de dyra pälsarna såg.

Nu morgon har randats och uppe man är,
mot snöhöljda vidder nu färden bär.
Men hindren är många ty Prost Erik står
och pratar,"Ni måste väl se hur vi mår"

Men sessan på tyska han hörs konversera,
så prinsen helt ensam får gå å marscera.
Han pratar i tysthet om allt vad som finns:
om Du vore ogift och jag prins.

Mot Ormsjö går färden,där väntar en hop,
som höjer mot himlen ett högt hurrarop.
Man viskar åt Pålsson att skopan ta fram.
Han stammar och syns nästan blygt fundersam.

Ers Höghet, Madam, en gåva jag ger.
Hon rodnar helt lätt, hoppas Gustav ej ser.
Men ingen ser Gustav! Sibylla blott finns,
och knappast en tanke man ägnar sin prins.

Allt högre går färden, mot Risbäcks kapell,
som ligger inramat av snöhöljda fjäll.
Nu lindring skall skänkas, man känner sig säll,
ty nöden är mycken, i ensliga tjäll.

Men allt är förgängligt, att sällhet förgår
som fågeln flyttar Sibylla och trår,
tillbaka till lyxen som vi dem består.
Som solen försvunnen likt sommaren förgår,
en lustresa var det, men nöden var svår.

Av Johan Vestergren, Ormsjö
Re: Kring Sibylla besöket
2009-03-09 20:29:44

Min Morbror Johan Vestergren skrev denna dikt när kron- prinsparet och vår nuvarande Kungs föräldrar besökte Dorotea. Min morbror Johan drunknade 1936 i den stora drunkningsolyckan. I samband med rivning av ett hus på gården, hittades en anteckningsbok. Där Johan med ani- linpenna skrivit ner ett tjugotal dikter. Dikterna har inte tidigare publicerats. Och om intresse finnes kan det bli fler på denna sida.

Ove Isaksson
Sjukbesök i Arksjöby
2009-03-07 23:28:41

Läser ett gammalt tidningsurklipp från vår grannby
Arksjön från 1930. Den till åren komne men alltjämnt unge spjuvern Erhard Vikström i Arsjöby berättade häromdagen en historia från sin bardom. Genom fönstret fick Erhard och hans mor syn på ett an-nalkande följe, som minsann inte var välkommet: En lång rad av tattare i alla åldrar styrde stegen mot deras hus. Den redan kvicktänkte och slagfärdige Erhard upp- manade sin mor" Skynn ji och gå å lägg ji i sänga å jämmer de värsta ji kan" När hela tattarskaran strömmat in i köket och utan tan- ke på konvenansens regler börjat göra sig hemastadda upptäckte den gamla rynkiga tattarkäringen att lille Erhards mor låg i väggsängen och gnydde och jämrade sig och när hon gick fram till sängen för att höra hur det stod till med "gamla mor" brast Erhard i gråt och skrek med gäll barnastämma: "Gå int in till a mor, hon har spetälska" Erhards föräldrahem och hela Arksjöby be- friades på några minuter av det ovälkomna sällskapet.

Ove Isaksson, Göteborg
Tunneldans och kalvdans.
2009-03-03 15:30:00

Julen 1957 om annandagen, skulle det ordnas med dans på Folkets Hus i Ormsjö. Trots min ringa ålder så var det ändå naturligt, att vara med när det var"bullt" på på byn och på "huse". Men först så skulle man göra bort gårdsysslorna som att bära in ved, och hjälpa Mor med mjölkningen mocka skit och ge dom vatten och hö. Vi hade även en ko som skulle kalva. Och jag lovade Mor att titta till henne efter dansen. Efter att ha bytt om till läsarkostymen och lågskor trots att det var -25 grader kallt, så var det med viss förväntan man gick på dansen trots att man inte hade råd att lösa in sig och inte kunde dansa. Men vi var många i den siutationen och det hände även en hel del på utsidan. Där stod Morbror Karl i en mas- onitekur och sålde varm korv ur en stor gryta, på grund av kölden så blev det en del näsdropp i grytan. Sen fanns det ju många som hade sina spritflaskor i snödrivorna, och man förundrades över hur dom kunde hitta rätt just på sin flaska. Hade man tur så kunde man även få se ett och annat slagsmål eller en antydan till detta. Men oftast så gick det lungt till väga.

Efter pausen så var det fritt att få komma in i värmen och den här kvällen så hade man tunneldans, På den södra långsidan så hade man myggt en masonittunnel som man dansade igenom. Min Morbror Frans hade lånat Mor- mors draperier som hängde i ändarna på tunneln för att hindra insyn. Nöjet för oss barn var om vi fick titta in i någon glipa, och fantasierna gick i omlopp om alla spännande saker som vi skulle ha sett.

När dansen var slut vid ettiden, så tittade jag in i lagårn som jag lovat,och då hade kalven redan klövarna ute. Så det var bara att klä av sig, och där stod jag i mina långkasonger och lågskor och förlöste kon.Hade tidigare varit med om födslar , så jag bar kalven fram till kon så att hon fick slicka den torr. Sedan så mjölka jag en liter, och gav kalven sitt första mål. Sen la jag den i kätten och tog kläderna på armen och rusade in till Mor för att berätta om tilldragelsen. När jag tände ljuset, så tittar mor med förskräckelse och skriker "men ha du vöre ute å sleges pajk" Den dagen blev min fjortonde födelsedag och istället för tårta så blev det "Kalvdans" som är godare än tårta. Denna kalv skulle sedan bli ko, och bidraga i många år till vår familjs försörjning.

Ove Isaksson, Göteborg
Re: Tunneldans och kalvdans.
2010-03-27 23:38:19

Angående kalvförlossningen! Jag är full av beundran!!

Sonja, Ö.O/Lövånger
Ja Ormsjö de ä himmä de
2009-02-26 22:07:26

Så sant som du säjer Ove...så är det även för mig och nästa vecka kommer jag nog att åka hem..har varit på gång sista veckorna men nu blir det. Vi år nämligen utan både pärer och tunnbröd så man överlever knappt. Ser verkligen fram emot att få komma upp och stanna någon vecka...även om nu Aina inte finns där och tar emot oss med nybakade rågbullar..eller något annat gott. På tal om flyttning så r det faktiskt 46 år även för mig sen jag lämnade kommunen. Jag hade inte hunnit fylla sjutton år då jag tog rälsbussen till Långsele och sen bytte där till tåget som gick till Härnösand. Som du säjer Ove så var det ganska pirrigt och man kände sig väldigt ensam. Hemlängtan var stark och gråten var inte långt borta då man ringde hem någon enstaka gång. Pengar var en bristvara och studiebidraget var litet. Som tur var så skickade mor Aina något matpaket då och då. Efter några veckor hade man anpassat sig och sen rullade det bara på. Fyra års studier blev det i Härnösand sen blev det lumpen i Boden och därefter flytt till Sundsvall för ytterligare ett års studier. Nu har jag jobbat i 40 år här i stan men f.o.m nu så är jag bara livsnjutare. Jag ser fram emot att få komma HEM till Ormsjö igen och framför allt stanna i längre perioder nu de kommande åren...det är bara att hålla tummarna att hälsan står en bi eftersom man har bott och verkat här i denna staden mellan bergen med alla dessa tunga industrier med alla möjliga utsläpp..åtminstone förr. Själv har ajg alltid kännt av och irriterats av den dåliga luften här nere..även om den har blivit bättre på senare år. Men jag märker tydligt, speciellt om jag är lite småförkyld, när jag är hemma, dvs i Ormsjö så har jag fri luftvägar i näsan. Men då jag åker tillbaka så börjar det att täppa till i kranen då man passerat Viksjö och innan man är i stan så kan det vara riktigt "förkylt" så att säga....så nog är det som Aina alltid sade "Hur kan ni bo och leva i den där hemska luften...". Hon tyckte inte om Sundsvall och ville helsta av allt inte komma hit även om det blev några gånger under de här 40 åren. Ja de var lite levnadshistoria från en som fortfarande längtar hem trots att det gör lite ont i en att utvecklingen och framtiden där ser mörk ut. Som tur är finns det ju ännu några eldsjälar som håller grytan kokande .....TACK alla ni från

n´Åke, Sudsvall
Historieberättare
2009-02-19 12:57:03

Vilka härliga histroier du berättar Owe...fortsätt med det så man får veta hur det var i byn på "gamla goda tiden". En annan for ju iväg och glömde byn så när som på far och mor...men tur att du finns. Idrottsmässigt har jag bara ett minne från pojklaget i Uven...jag fick vara med i en träningsmatch en gång men jag var så långsam och sköt så illa så jag fik stå på sidan...om jag inte minns fel så var det Pelle B som var tränare och han var hård...så det blev en kort karriär för en annan...man fick leva på att ha en blivande svåger Roland som duktig målvakt. Åkte faktiskt med en gång med bussen till Rundvik då de spelade i fyran minns jag nu oxå

n`Åke, Sundsvall
Re: Historieberättare
2009-02-21 01:03:01

Tack Åke för omdömmet! Kul att du också har kommit hem. För mej har hembygden betytt hem. Det är nu fyrtiosex år sedan jag och Mats-Erik äntrade tåget med ståplats till Göteborg, för arbetsförmedlingen tyckte att vi inte behövde sova. Men vi satt och sov, och möttes i Göteborg av en ny värld. Jag kan berätta att det var något chockerande, vi var nitton år och vi hade nyss gjort lumpen. Dom första nätterna så låg vi på Järnvägshotellet i dom ökända kvarteren mitt i Göteborg. När vi gick ut så var det så vi höll varand- ra i hand, för vi såg faror överallt. Men vi fick båda jobb på Volvo, och fick var sitt rum som inneboende hos fru Nicklasson på Friskväderstorget 10 7:de vån. med utsikt över Göteborg. Jag hade redan bestämt att det inte fanns någon återvändo, men jag måste nog erkänna att jag hade hemlängtan den första tiden, och det blev inte lättare när Mats-Erik sa att han skulle åka hem. Jag blev kvar och blev "fackpamp" på Volvo och i Göteborgs kommun medan jag var frisk. Mats-Erik åkte hem och är nu "pamp" i Dorotea kommun. Om man ser tillbaka så gick det nog ändå ganska bra för oss, trots att vi blev utslängda i en för oss oviss värld. Men det är med stor sorg som jag ser förgängelsen i det av våra förfäder så den mödosamt uppbyggda hembygden förfalla. Oavsett var jag befinner mig i världen,så när jag åker hem så åker jag till Ormsjö. För det finns fortfaran- de så mycket hjärta som håller mig kvar.Hoppas få upp- leva en sommar till i Ormsjö det vore en ynnest.

Ove Isaksson, Göteborg
IF Uven Svenska mästare
2009-02-03 21:32:21

Ormsjö IF Uven spelade serieishockey för första och
sista gången, vintern för 51 år sedan. Vi fick spela på
Dorotearinken och vi låna lite grejer av Dorotea IF.
För att mildra slagskotten, så hade vi stoppat tidning-
ar i byxorna. I övrigt så var det att hålla sig undan
så mycket som möjligt. Första matchen så spela vi mot
Åsele, som hade spelat i en högre division. Vi förlor-
ade med 60-0. Vår målvakt Stig Edström var bäst i vårat
lag, stod det i tidningarna. Och att vi hade satt sven-
skt rekord i att förlora. Om jag inte minns fel så tror
jag att vi fick något omnämnande i Sportspegeln också.
Trevligt om någon kommer ihåg detta Debakkel.

Ove Isasson
Re: IF Uven Svenska mästare
2009-02-04 21:26:22

Hej Ove! Måste rätta dig angående resultatet från matchen mot Åsele,det blev 45-0 och inte 60-0. Jag minns när vi kom fram till rinken, den var nyspolad, vi var inte vana med fin is, vi hade bara åkt på tjärnen mellan Isakssons och Vikmon. Några av oss kom med oslipade halvrör,vi var ju inte vana med så fin is. Alla röda och blå steck visste vi inte vad det betydde. Vid returen i Svanaby, kom ett Tv-team från sportspegeln för att göra ett repotage, för vi hade inte gjort ett enda mål men släppt in över 100 mål. Matchen slutade 1-19, efter 13 sekunder tog vi ledningen, Björn Forsgren gjordemålet. Ett lyckat repotage för Tv-teamet.

Gunnar Edströn, Lycksele
Re: IF Uven Svenska mästare
2009-02-05 01:20:19

Du har nog rätt Gunnar. Hade för mig att det droppade in ett mål per minut. Men det var nog bara i den första perioden. Vi tog oss i dom andra perioderna. För i fotboll så var vi alltid bättre i andra halvlek. Men jag tror att rekordet står sig, både att förlora mest i en match, och över hela serien. Undrar varför vi har varit så tysta om denna bragd. För det är ju stor id- drottshistoria. Hälsningar Ove

Ove Isaksson
Re: IF Uven Svenska mästare
2010-02-02 21:57:42

Måste nog rätta om resultatet jag har för mig att jag läste i någon tidning att de förlora med 45-0 & 15-0 i varje period.

ERLAND, Lidköping
Re: IF Uven Svenska mästare
2011-02-07 18:39:48

Ett litet observandum! Sportspegeln fyllde 50 år detta år 2011 så något omnämnade i detta långlivade program kan det inte ha varit frågan om. Men väl i någon av dess föregångare som både var kortare och mer sproradiska.

Idrottshistoriska
Ormsjö m.m. från luften....
2009-01-29 10:25:30

Hej
Ja, flera av er har kanske sett Ormsjö från ovan. Men jag har först idag varit inne via Hitta.se eller Eniros kartor och sett just flygfoton över Ormsjö och omnejd. Riktigt kul att följa t.ex. Sutvattenbäcken och verkligen se var den kommer ifrån. Sen alla gårdar, vägar och kalhyggen. Riktigt kul cch jag upptäcker att det finns delar av Ormsjö och omnejd där jag så vitt jag kan minnas inte satt in fot. Hälsningar från ett snöslaskigt Stockholm.
/paul

Länk till Hitta .se: http://hitta.se/LargeMap.aspx?var=ormsj%f6+dorotea

Länk till Eniro.se: (hybrid version) http://kartor.eniro.se/#

Häftet om Ormsjö
2009-01-27 06:58:01

Hejsan!
Går det att få tag på häftet ?Ormsjö 1733-1983?? Undrar en ättling till Carl Samuelsson i Västra Ormsjö

Göran
Re: Häftet om Ormsjö
2009-01-28 07:40:15

Får du inte tag i en alldeles ny bok om Ormsjö så har jag ett exemplar över som du kan få tag i.

Christin, Svanaby
Re: Re: Häftet om Ormsjö
2009-01-31 17:09:39

Skulle det inte vara en bra ide att trycka upp en ny upplaga av Ormsjöboken. Jag själv har snart läst sönder mitt exemplar. Skulle även kunna tänka mig köpa några för att ge till mina barn och barnbarn. När man läser bland dom som släktforskar, så hänvisar man många gånger till Ormsjöboken. Sen finns det säkert turister som spontant kommer att köpa boken. Kan själv tänka mig att sponsra en nyutgivning.

Ove Isakssson, Göteborg
Väst-mella-ystbyssa
2009-01-04 14:23:21

Jo, nog hadd´ve mellabyssa i byn på femtitale. Gräns´n
geck ve vägtromma söa spruthuse å ve vägtromma borte ve
Hennings. Men en Åke L.velle va ve mellabyssa å dä feck
han. När vi lekt Robin Hood så geck då åt myche folk.
Å dom flesta velle ju vara rövara. Men dä behövdes ju
fredlösa, vikinga och fiender i största allmänhet. Sen
behövdes dä kunga å. Jäg tror att n´Leif N. vart krönt
sist. Å a´Agnes feck hall ve manteln som va tå röd sammet. Vi had ju som högkvartere here Yngves laern.
Å Borgen hadd vi i skogen mella Dahlbergs å Yngves.
Myche tid geck åt tell å göra pila å pilbagana, svärda
å armborsta. Sen så skulle lägges opp taktik. Å då dela
vi opp oss väst-mella å ystbyssa. Men dä hennä ju att
man feck byt ihop, så att krige skull jusom bli mer jämt. En gang så hadd vi tege fånga å dom stängt vi in
here Enars Lagårn. Dä ingeck en viss "tortyr" å, men
dä som vart skadat va betforsäcka åt en Enar.
För dä meste så brucke vi lek here Sherwoodskogen, å dä
va skogen nea Edvin L. å Dahlbergs åsse ne mot sjön.
Å den skogen äi´nt nan skog länger.Å in´t ä nan som kom ihug mellabyssa. Å snart så äi´nt nan som kom ihug
Ormsjön heller. Till slut så kan jäg säge att nog kunne
hall på å kriga vä varann, men vi slogs aldrig.

Ove Isaksson, Göteborg
Re: Väst-mella-ystbyssa
2009-01-05 19:14:38

Herregud så långt bak i tiden detta krig måste ha pågått....:)Dahlberg´s måste vara där Farmor och Faff bodde(i det gula huset nästan uppe vid vägen)sedan. I skogen mellan det huset och Edvín L så minns jag myrstackar och staplade bräder och Kramfors baracker. Det är fin väg ner mot sjön och en fin badplats, om än liten. Många goa minnen från min första boplats.

Christin, Svanaby
Re: Väst-mella-ystbyssa
2009-01-22 19:31:51

Ja Cristin, dom femtio första åren på förra århundradet var betydligt mer krigiskt än det vi växte upp i. För- utom väst-mella-ystbyssa, moara och Österormsja så hade vi Utbyssa. Och det var personer från övriga delar av kommunen eller längre bort. Det som skapade den största osämjan byarna emellan var kampen om jobben. Och då var det arbetet i skogen och flottningen. På den tiden innan den fackliga rörelsen hade hunnit växa sig stark, så var det den eller dom som la in det lägsta priset eller anbudet som fick jobbet. Och man kan säga att man tog jobb som inte gav en skälig lön, trots att bolagen känade stora pengar. Därför blev det ofta missämja i samband med danstillställningar och sprit. Men det blev även en del slagsmål när utbyssarna uppvaktade byns flickor på ett för närgånget sätt. Även Ormsjökillarna kunde få sig en omgång i andra byar av samma skäl.

Ove, Göteborg
Quo vadis 5
2008-06-29 01:34:18

Och nu handlar det om skolan, en vän timmerbyggnad i rött i backen, mitt i centrala Västra ormsjö, vid vägen mot Mon. Den erbjuds till hyra, vilket är trevigt och sammhällsanpassat. Ett bra initiativ för småmassturism. Ett jaktlag kan inlogera sig behändigt om man har jaktguide på nära håll.

Kommunen lär vara ägare.Verksamheten måste vara lukurativ, eftersom presumtiva köpare nekats att ta över, såsom den spekulant som ville förvärva fastigheten för några år sedan men vägrades förvärv.

Huvudsaken är - å andra sidan - att folk får åtnjuta denna fagra nejds scenerier och manifestationer, oavsett vem som är huvudman för uthyrningen.

Å andra sidan: Vem uppbär hyrespenningen?

Långe Jan, Kräkberget
Re: Quo vadis 5
2008-06-30 21:47:13

Det gör jag.

Penningbehövande, Ja
Quo vadis 4
2008-06-28 05:55:51

Föreningar är alltid en sekulär ryggrad i en bygd.(Kapellet har inte ens ork att bjuda till någon andlig manifestation. Inte ens en stackars julotta offereras numera.) I nejden finnas flera. De flesta synnerligen vegeterande, utom möjligen jaktlagen där ingen djävul släpps över floden Styx. Kronan - numera på sniskan - heter Ormsjö IF Uven, också den tillknådad på det saliga 30-talet. Idag är man synbarligen inte fulltaliga i styrelsen. Årets Interlottfest är inhiberad. Också där har det varit si och så med endräkten. Förmodligen sjunger Uven snart sin svanesång?

Långe Jan, Kräkriset
Quo vadis 3
2008-06-28 05:39:45

Och så en butik i blå färg, en trevlig ICA-affär kan man tycka.Men ändå uppstod söndring på 90-talet. En del andelsägare lämnade föreningen och "affärsbråket" spred söndring i bygden. Idag omges affären av månget "tillsaluhus". Kanhända nya vänsälla invånare flyttar in i de döda husen och skapar nytt och godare liv i nejden. Kanske t.o.m. det hiskliga monumentet ersätts med ett nytt med kopparreliefer över de omkomna i Ormsjöolyckan på 30-talet.

Långe Jan, Kräknoret
Re: Quo vadis 3
2008-12-05 23:39:03

Uttrycket "det hiskliga monumentet" får du verkligen stå för själv! Jag läser under Viktig information: "Vi förbehåller oss rätten att redigera eller ta bort inlägg som vi finner stötande eller som vi anser vara av dålig smak." Har vederbörande sovit?

sf, Lövånger
Quo vadis 2
2008-06-28 04:54:55

Vägen ser jag ofta från bilen. Ibland på våren ser jag de sorgliga likresterna av de fagra holmarna. Min mor berättade om båtturer till de vackra platserna. Hon prisade denna försvunna skönhet och sörjde förstörelsen. På någon holme betade kräken på sommaren. Nu finns bara Åkerholmen kvar i grannskapet, men också denna rest av något svunnet håller nu på att rådbråkas. Snart är allt skönt borta.

Långe Jan, Kräkånger
Qui vadis?
2008-06-28 04:38:40

Detsamma betyder Vart går du?
Och det kan man ju fråga sig om denna måleriska bygd.
En guckosko: finns den inte vid Månsbergets fot? (Vem vet f.ö. att denna bygd var finskspråkig - liksom Avaträsk en gång i tiden; många inägonamn där bär fortfarande finska språkrester; en kvinna i medlet av 1800-talet var uppväxt med finskt språk - allt borta nu. Och Månsberget, det forntida Munavuori, Alltså "Äggberget". Vem tänker på det?)

Långe Jan, Kräknäset
Ormsjo IF Uven ?
2008-06-17 09:21:57

Väntar på en inbetalningsavi för medlemsskap i uven,för ni har väl inte glömt bort mig. hälsningar:Roland E PS.Vart tog alla ni som värnade om Uvens existens vägen då det gällde skolan. Nu har ni chansen att verkligen ställa upp för föreningen,än är det inte för sent att ställa till en dansfest ? för era fd.medlemar

roland e, dorotea
IF UVEN
2008-05-25 21:38:12

Man blir beklämd av att det INTE ska gå att ordna en styrelse och Interlottfest. Var finns sammanhållningen i byn??? För det kan väl inte bero på att det inte är nog många människor. Medelåldern kan det väl inte heller bero på. Nej, ta ert ansvar i byn. Sluta titta snett på varandra, börja umgås istället.

F.d Uven medlem, Dorotea
Re: IF UVEN
2008-05-30 18:28:56

Hej du, f.d. medlem i IF Uven, boende i Dorotea. Jag tror mig veta vem du är. När skall du, ta ditt ansvar??? Eftersom vi inte längre hänjer oss åt id- rott, så är det den sociala delen som är den viktiga numer. Den har alltid funnits, och har även haft stor betydelse för våra idrottsliga framgångar, som vi nu på gamla dar gärna berättar för våra barn och barnbarn. Jag trodde att vi skulle kunna aveckla vår fina för- ening på ett värdigare sätt, i samband med dess åttio- årsjubileum 2009. Därför hoppas jag ännu,på att vi kan genomföra årets interlottofest som vanligt. Och att vi på denna,kan samla ihop en styrelse som kan verka för ett trevligt åttioårsjubileum under nästa år. Själv så anmäler jag mig härmed som frivillig,att hjälpa till med både det ena och andra. För under årens lopp så har jag plockat tusentals kilo sten på vår grusplan , som mer liknade ett stenröse. Och det var nog värre än att ordna till fest. Skål ta mig fan. Hälsningar från en gammal UV i Göteborg som ankommer till Ormsjö den 16 juni

Mer om Slottet.
2007-12-19 15:28:33

Min farmor Lina Oscarsson f. Persson 1902, föddes på slottet och bodde där som barn och i sin tidiga ungdom. Hon berättade om att mor Maria upplät slottet till socialistmöten och kringresande agitatorer. De fick även övernatta på slottet. Den mest berömde agitatorn på besök skall ha varit Kata Dahlström. Detta sågs inte med blida ögon av alla. Inte minst skollärarinnan som gav sig på Perssons ungar för detta. Lina, Hillevi och Betty gick i skola samtidigt och är de som skall ha blivit utsatta.
Lina dog 1982.

Erik-Oscar Oscarsson, Norsjö
Klaterbacken
2006-10-14 21:12:45

Om Nils Erik Persson från Långfors och hans son Per Erik Nilsson kan du läsa mer om i skriften om dialektord från Ormsjödalen i avsnittet om "Slottet"

Ove Isaksson, Göteborg
Nöjen i Gammeltin
2006-10-12 20:46:59

Under mina efterforskningar på backarnas namn i Västra Ormsjö. Så fick jag i mina efterforskningar om klater- backen reda på att Hilmar Vetserlund lät uppföra en dansbana på denna backe. Har inte tidigare hört att det skulle ha funnits något sådant där. Det skulle vara intressant om det finns någon som vet eller har några fotografier om detta. Själv så har jag ett fotografi från en dans som man hade till en s.k. resegramofon på storbroern i Boselet från 1930-talet. Vet också att man hade dansbanor i både Fjällbränna och i Fåfängan Granliden. Enligt sägnerna så skulle n`Per Danielsson ha burit den senaste på sin rygg. Även i Ö. Ormsjö så hade man en dansbana vid Vältan, men det var ju på senare tid. När man drar sig till minnes så har vi nog säkert haft dans på ett tjugio- tal ställen kring Ormsjön. Själv så har jag varit med på danser i både skogskojor och bryggstugor. I gam- meltin så var det ju "syndigt" att dansa, min mor be- rättade om hur hennes föräldrar på söndagsmorgonen brukade syna skorna som flickorna hade. Var dom nötta så hade man syndat. Pojkarnas skor utsattes inte för denna granskning. Det skulle intressant om vi kunde dokumentera våra förfäders sätt att roa sig. Och om du har fotografier eller minnen från fornstora dar.

Ove Isaksson, Göteborg
Klaterbacken?
2006-02-04 22:15:53

Kattnagellandet,knoverback och klaterbacken. Detta är namn på backarna mellan badplatsen och sågen i Ormsjö. Innan regleringen så gick vägen,där sjöstranden går idag.Den nya vägen kom att grävas rakt över klater- backen. På backen fanns det uppodlad mark och bygg- nader. Troligen så var Elis Perssons farfar född 1835 den förste på klaterbacken.Ulf Sjögrens far Isak, har även bott där. Men i litteraturhistorien så är klater- backen mest känd, genom Linnea Fjällstedts romaner Ödeslotten och Befrielsen. Där romanfigurens Kristina och hennes barn bodde några år på 1910-talet. En för- fattare kan ju blanda fantasi och verlighet, men så som Linnea beskriver tiden i Ormsjö för snart hundra år sedan, så finns det inte så många ställen att välja på. Romanerna kan varmt rekomenderas för vidare studier i detta ämne. Dessutom skulle det vara roligt om det finns någon, som har några teorier om var back- arnas namn kommer ifrån.

Ove Isaksson, Göteborg
Re: Klaterbacken?
2006-10-12 20:00:15

Har inte fått in några uppgifter om bakgrunden till backarnas namn. Men om klaterbacken så har jag kunnat faställa att Nils Erik Persson född 1835 och hans hus- ru Anna Kajsa Jonsdotter född 1833 från Långfors ovan- för Högland blev dom första nybyggarna på klaterbacken Dom hade två barn Per Erik född 1858 och Anna Catharina född 1861. Troligen så påbörjade dom sitt nybygge år 1880. En mindre stuga och ladugård och lada var nog dom byggnader som han byggde innan han 1890 övergav klaterbacken, och i stället blev arrendator på "slottet" i Ormsjö. Nils Erik som också är farfar till Knaftarkungen Elis Persson Knaften, kallades också för "Kroniken". Nils Erik var även känd för att kunna stä blod och vara synsk. Nils Erik slutade sina dagar sittande på en stol på sin fäbod i Häbergsjögda. Denna fäbod heter idag "Pettersboern" och där har man en slaktbod för SCA-s älgjägare.

Ove Isaksson, Göteborg
KAPELLET 2006-01-09 22:47:34 Vad händer med kapellet i Ormsjö finns det inget man kan göra för att bevara det som det är nu står det ju bara och förfaller. Det är ju trots allt ett fint minne från Ormsjö olyckan och från våra förfäder. Inger K, Umeå Re: KAPELLET 2006-01-17 17:32:06 Hej Inger K. Vad roligt att du har läst sidan om Ormsjö kapell och har funderingar utifrån detta. Det är, som du säger, ett minne från våra förfäder och ett minne tillkommet av Ormsjöolyckan 1936. Alla familjer i Ormsjöbygden har säkert, vid något tillfälle från 1930-talet och framåt, kommit i kontakt med kapellet, antingen vid tillkomsten genom direkt deltagande i uppförandet, genom gåvor eller bidrag, lejd arbetskraft eller på annat sätt. Många av oss "yngre" har även konfirmerats i kapellet. Vem minns inte julottan, gudstjänsten i övrigt, barntimmar, arbetsaftnar m.m. Kapellet har nu i stort sett stått oanvänt de senaste 10 åren. Dorotea pastorat har slutat hålla Gudstjänster, julotta m.m. Orsaken uppges vara att det är för få besökare från bygden. Kan vi ändra på detta?? Kapellet är i stort behov av upprustning. Det har stått och står ouppvärmt, vilket sliter på byggnaden och inventarier. Uppvärmningskostnaderna är stora utgifter. Dorotea pastorat ställde en fråga till Ormsjöborna våren 2004, vad vi ville med kapellet i framtiden. Ärendet togs upp av byamännen våren 2004. Där ansåg samtliga närvarande det viktigt att Ormsjö kapell bevaras och används, samt att behov av upprustning kan föreligga. Man beslöt att uppdra till mig dels att kontakta pastoratet och dels att få klarhet i ägarförhållandet för drift, vård och underhåll av kapellet Man uttalade även, att det är viktigt för byn, att kapellet bevaras och underhålls, samt att det fortsättningsvis används som kyrklig lokal. Under hösten 2004 sammankallades ytterligare ett möte med enbart kapellets framtid som ämne. Som vanligt kom inte så många då heller. Jag redogjorde för de förhållanden, som jag fått fram. Deltagarna diskutterade och kom fram till inget särskilt. Efter det gensvar jag fick då avtog engagemanget just då. Vartefter tiden gått så har vi angagerat oss igen. Det är då främst Mats-Erik och jag som, var helst vi möts eller pratas vid, tar upp frågan om kapellet. Under sommaren fick vi en verklig eldsjäl till att engagera sig i kapellet, Anna-Märha. Hon tog och städade upp och skurade hela kapellet invändigt, putsade fönster, inventarier, dukar m.m. Tack för ditt stora intresse i Ormsjö kapell. Detta gjorde hon helt frivilligt. Efter detta och i samband med detta, pratade vi om att försöka hålla en minnesgudstjänst den 14 maj 2006, 70-år efter olyckan. Vidare har Rolf Landér ställt upp och fotograferat alla inventarier och bilder i övrigt som ni finner på bildsidan. Tack även du Rolf. Vi ville ha kapellet i ordning inför denna minnesgudstjänst, vilket det nu är. Jag har talat med kh Winberg om att hålla denna minnsegudstjänst i Ormsjö kapell detta datum. Vidare har jag talat med biskopen i Härnösands stift, Tony Guldbrandzén, om han ville delta. Detta blev han glad för och intresserad, han ville absolut få komma den dagen och vara med. Han tyckte det var en hedrande uppgift. Jag hoppas han kommer. Han är för övrigt brorson till km Alfred Guldbrandzén, som startade kapellbygget i slutet på 30-talet. Biskopen och jag talade om risken, att detta kunde bli den sista gudstjänsten i kapellet, om inte något görs för att bevara det. Han liksom jag och alla andra engagerade, vill naturligvis behålla kapellet. Kapellet själv har inte några egna medel till upprustning. För att detta skall bli möjligt, måste vi först och främst engagera oss i kapellet, gammal som ung, troende som icke troende, bybor som utflyttade, ALLA. Svenska kyrkan har vissa fonder, som kan bistå med delar av kostnaderna för renovering och underhåll, Kyrkofonden liksom Kyrkoantikvarisk ersättning är ett par möjligheter till delfinansiering. OM alla goda krafter samverkar, kanske det går att renovera och upprusta kapellet, så att gudstjänster kan hållas igen i vårt eget kapell. Inger, det finns att göra, mycket, men det fordrar lite enighet, intresse, engagemang och arbete på alla plan. Kapellet har nu funnits i drygt 60 år på plats i byn, skulle vi inte kunna överlämna kapellet till våra kommande generationer, och att det får stå i ytterligare 60 år??? Detta är ett ypperligt tillfälle att skapa debattt, fortsätta debatten och intresset, komma med synpynkter och förslag i alla riktningar, anonymt eller helst öppet. Nu har vi i Ormsjöbygden något att förenas omkring igen. Prata och informera varandra, tipsa om denna hemsidas debatt. GÖR NÅGOT, HÖR AV ER HIT TILL HEMSIDAN. Bengt Persson Bengt Persson, Kyrktåsjö Re: KAPELLET 2006-02-12 19:59:05 Hej Bengt! Ja det är nu några år sedan, som jag tog upp det bristande underhållet av kapellet i detta forum. Jag tycker fortfarande att kapellet skall kultur och byggnadsminnesbevaras på något sätt. Genom Rolf Lander så har vi numera fått en mycket gedigen dokumentation om kapellets tillkomst och de kulturskatter som finns i dess ägo. Dessutom blir man mycket rörd över den stora sammanhållningen och offerviljan som fanns på den tiden. Vill här tacka Rolf för ett utomordentligt utfört arbete. När det gäller kapellets framtida underhåll och kost- naderna för detta, så är det några frågor som behöver besvaras. Vem äger Ormsjö kapell? Vem äger kapellfond- ens pengar? Vad har församlingen, stiftet och Svenska kyrkan för ansvar? Vilka är kapellets kostnader i dag? Finns det någon underhållsplan/åtgärder, och är dessa kostnadsberäknade? Vilka åtgärder är mest akuta? Om man skall vara realist, så är det nog inte möjligt att återställa kapellet i nyskick. Men nog skulle det vara möjligt med ganska små medel och frivilliga kraf- ter, att förlänga kapellets livslängd i många år till. Om min hälsa står mej bi, så kan jag här och nu lova att under fem dagar under kommande sommar ställa min arbetskraft till kapellets förfogande, i syfte till ett projekt för att bevara kapellet. Ove Isaksson, Göteborg Re: Re: KAPELLET 2006-02-16 19:38:30 Hej Ove. Det var kul att du läste om Ormsjö kapell, och att du ställde några frågor. Jag skall här försöka besvara dem så gott jag kan. Det är, som du säger, betydelsefullt för Ormsjöbygden att kapellet bör bevaras. Det finns knappast ett hushåll i Ormsjö med omnejd, som inte har varit med om att bygga upp kapellet, antingen genom direkt arbete eller bidrag och materialstöd i någon form, när man höll på med bygget. Det kulturhistoriska och för bygden viktiga kapellet, har tidigare varit välbesökt och väl använt. Reglerna och lagarna som styr arbeten med kyrkor och kapell finns i Kulturminneslagen 4 kap, vilket jag har redovisat i tidigare inlägg här på forumet 2003. Ett framtida underhåll är väl vad som närmast behövs samt reparationer i vissa stycken, för att kunna förlänga kapellets livslängd i många år till, som du skriver. Det är åtgärder som kostar en hel del pengar och som fordrar planering, projektering och tillstånd från Länsstyrelsen i Umeå, för att kunna inledas. Så till dina frågor. Vem äger Ormsjö kapell?: Det gör Stiftelsen Ormsjö kapell, som startades 1937. Stiftelsen består av intressenter, vilka betalar årlig avgift till stiftelsen och därmed har inflytande och även möjligheter och ansvar. Intressent kan var och en, som tillhör Svenska kyrkan, bli genom att betala årsavgiften. Bland intressenterna väljs en styrelse för stiftelsen. På årsmötet för Ormsjö Byamän 2004 fick jag i uppdrag att sätta mig in i kapellets förhållanden och status. Alla närvarande på detta årsmöte uttalade, att man ansåg det viktigt för byn, att kapellet bevaras och underhålls, samt att det fortsättningsvis används som kyrklig lokal. Jag och redovisade på ett möte samma höst, vad jag fått reda på. Det juridiska förhållandet är klart att Stiftelsen äger kapellet. Ansvarsfrågorna, det moraliska och praktiska stödet är lite otydligare ännu. Eftersom det vid detta möte, enligt min uppfattning, inte fanns full tillit till mitt arbete, avtog mitt intresse för vidare undersökningar och kontakter. Vem äger kapellfondens pengar?: Om Stiftelsen Ormsjö kapell har tillgångar i form av pengar, så äger man naturligtvis pengarna, liksom andra tillgångar i stiftelsen (fastigheten, inventarier m.m.). Nu är det så att det inte finns någon kapellfond. De likvida medel som man tidigare har haft, har under årens lopp använts till utgifter såsom fastighetsskatt, el-räkningar, underhåll, inventarier, förbrukningamateriel m.m. Vidare lade man om yttertaket i början av 90-talet. Tidigare förekom insamlingar, symöten, kollekter m fl insamlingssätt. Plus att Dorotea pastorat gav och fortfarande ger ett årligt driftsbidrag om 6.000:- per år. Utöver det så gavs minnesgåvor till kapellet i samband med begravningar. Minnesgåvor ges fortfarande. Bidraget från Dorotea pastorat fortsätter, genom att man där sköter bokföringen och kassan, betalar de räkningar och skatter, som kommer i kapellets namn. Eftersom det inte finns kontanter i kapellets namn, så betalar pastoratet utgifterna genom sitt bidrag.De minnesgåvor, som fortfarande ges till kapellet, kommer in i bokföringen och blir därmed använda till att betala räkningarna med. Enligt uppgift så uppgår dessa minnesgåvor per år till allt från några hundralappar till ett eller två tusen kronor. Utgifterna för kapellet överstiger, enligt uppgift från pastoratet, summan av de influtna gåvorna. Vad har församlingen ........ ?: Svenska kyrkan har, genom biskop Bengt Jonzon från Luleå stift, invigt kapellet till kyrklig lokal 1944. Där uttalade biskopen, att kapellet skall användas till evangelisk luthersk förkunnelse, och icke avaett att dragas till främmande ändamål. Vidare har Svenska kyrkan genom präster från Dorotea pastorat använt kapellet till svenska kyrkans gudstjänster och övrig verksamhet. Stadgarna för stiftelsen är godkända av Domkapitlet i Luleå stift. Hur det juridiska ansvaret för kapellet skall fördelas är inte klarlagt ännu. Vilka är kapellets kostnader idag?: De större kostnaderna är el-räkningarna och fastighetsskatten. Därutöver finns mindre kostnader såsom lite ljus, glödlampor och övrigt förbrukningamateriel. Finns det någon underhållsplan/........? : Tyvärr inte. En sådan måste upprättas för att ansökan om bidrag till renovering och övriga åtgärder skall kunna behandlas och ev. beviljas. Var dessa sökes redovisades i inlägget 2003. Behovet av plan finns otvetydigt, och skulle underlätta vården. Dessa vård-och underhållskostnader är inte beräknade. För att kunna få en realistisk uppfattning om dessa behov och reparationsbehovet för kapellet, behövs en sakkunnig undersökning och projektering. Vilka åtgärder är mest akuta?: Det är bl a källarfukten under kapellet, yttre målningsarbeten på väggar och fönster, vattenavrinningssystemet, invändiga underhållsåtgärder på väggarna, innertaket. Inte så stora åtgärder invändigt. Vidare kan smärre övriga åtgärder behövas. Även klockstapeln behöver förstärkas. Det är sammantaget inte så våldsamt, men eftersom det finna lagar och regler som styr vad och hur man får åtgärda, så behövs tillstånd från antikvariska myndigheter hos Länsstyrelsen i Umeå. Det tar tid att dels få tillstånd och dels att söka bidrag till åtgärderna, kanske uppåt ca två år från ansökningstillfället. Vi skall kanske, som du säger, vara realister och inte tro att vi kan återställa kapellet i "nyskick", men kanske förlänga dess livsläng i många år genom att nu ta hand om det och överlämna det till kommande generationer i brukbart skick. Till alla dessa planer och åtgärder behövs engagemang från många, samt att det finns ett intresse för ett bevarande. Ju flera som engagerar sig praktiskt eller moraliskt, dess lättare blir det kanske för de som skall utföra allt arbete, att utföra de viljeyttringar som de engagerade uttalar. Det förfaller fort om inget snart görs och engagemang visas. Vi alla "Ungdomar" från trakten har väl kanske konfirmerats eller deltagit i julotta och gudstjänster. Vi får hoppas och tro, att den planerade minnesgudstjänsten den 14 maj i år, som jag skrev om i gästboken, 70 år efter den tragiska drunkningsolyckan, inte blir den sista gudstjänsten i Ormsjö kapell på just denna minnesdag. Bengt Persson, Orten Kyrktåsjö
Torborg Lindberg 2005-06-11 09:48:34 Tack för den information jag fått om denna konstnär Kurt Gydemo
Tyra( Tora) Lundgerg(borg) 2005-06-03 19:37:41 Hej, skulle gärna vilja ha information om den kvinnliga konstnär som hette som ovan, tror jag, hon snidade i trä, både utsmyckningar i kyrkor och samefigurer. tacksam för svar till e-post: kurtgydemo@hotmail.com Kurt Gydemo, utlokaliserad till Karlstad
Kraften i Ormsjön 2005-05-02 03:14:22 I samband med regleringen av Ormsjön i börja på 1950- talet så höjde man vattennivån med drygt sex meter. Detta för att kunna magasinera vattnet när det bäst behövdes under vinterhalvåret. Elkraftsutnyttjandet skedde längre ned i vattensystemet.I dag så har vi med ny teknik betydligt bättre verkningsgrad på våra generatorer. Därför skulle det vara lönsamt att kunna utnyttja det överskottsvatten som passerar Ormsjö- dammen. Med den kostnadsutveckling som vi har på elmarknaden, så skulle det vara lönsamt med att utnyttja den vattenmängd och fallhöjd som vi har från Ormsjön. Vattenfall avsatte 100 miljojner förra året i riskvilligt kapital, till dom orter som tidigare exp- ploaterats.Bilda ett koperativ för att utreda framtida utvinning av fallhöjden vid Ormsjödammen, och sök bidrag från Vattenfall. Någon ytterliggar miljö- påverkan skulle inte behöva ske. Med minst hundra andelsägare, så skulle det bli ett lönsamt projekt både för sysselsättning , andelsägare och kommun. Ormsjöbygdens vänner
Anonymt! 2005-03-21 15:20:40 Det skulle vara trevligt om ni inte skrev anonymt. Då kanske ni skulle få svar på era inlägg. Det är nartuligtvis inget krav. /Rolf Landér Webbmaster
Åkerholmen 2005-02-05 16:15:54 Sedan regleringen av Ormsjön i början på 1950- talet. så finns det inte så många holmar och öar kvar.På grund av överdämningar och erosion så kommer även dom holmar som är kvar, att om en inte alltför avlägsen framtid att försvinna. Vi nu levande har ett ansvar att även våra kommande generationer kan få uppleva vår vackra sjö med dess holmar. Storholmen har genom olika bidrag och åtgärder säkrats mot utplåning. Ormsjöns vackraste ö håller däremot på att försvinna. Nu är det hög tid att rädda den för eftervärlden. Vattenfall med sina miljardvinster kan säkert ställa upp, om Ormsjöborna sätter kraft bakom orden. Dessutom finns det pengar att söka fråm EU. Och det måste ju även vara i markägarens intresse att Åkerholmen bevaras. Om intresse funnits så är det den södra och östra delen som först skulle säkras. Ormsjöbygdens vänner Re: Åkerholmen 2005-03-05 09:35:10 Är en holme en ö??? Kan inte Du ta itu med detta problem? Prosit Re: Re: Åkerholmen 2005-03-12 15:22:27 En Ö är ett landområde som helt omges av vatten. En liten ö, kan också kallas för holme. Hur stor eller hur liten för att kallas ö eller holme finns inte beskrivet i litteraturen. Oavsett detta så är Åker- holmen värd att bevara för framtiden. Och ju fler vi är som tycker detta, så ökar dess chanser till över- levnad. Ormsjöbygdens vänner
Ormsjöbygdens framtid 2004-03-27 14:57:57 Till 2003 års byastämma, tillställde Elis Persson Och Ove Isaksson en skrivelse, där man tog upp glesbygds- problematiken. Utöver ett tiotal konkreta förslag, så ansåg vi att man måste ställa betydligt större krav på dom som har exploaterat våra naturtillgångar, och gjort miljardvinster. Dessutom finns det ingen som söker pengar från EU-s strukturfonder. Skrivelsen lades till handlingarna. Den 26 mars 2004 beslutade Vattenfall att avsätta 100 miljoner till dom orter som man hade exploaterat, som riskvilligt kapital. Det måste väl finnas fler än två gamla gubbar som ser att det går åt helvete om vi inte gör något.Har ni några ideer, så kom igen. Elis och Ove Re: Ormsjöbygdens framtid 2004-07-02 18:52:02 jag kan inte annat än att hålla med om att det inte ser bra ut för Ormsjö om inget görs. Det bor nästan inga Ungdomar eller barn där. Det måste till något som gör att det lockas folk till byn. innan den försvinner. Mitt förslag är att börja med att annonsera om aktiviteter och så vidare i en glesbygd som Ormsjö. Om det börjar att komma folk till det så börjar det nog komma folk till bygden också. Om det finns mer att göra kommer ungdomar att vilja vara där också för det första en ungdom säger är att jag vill inte bo i någon by, det är så dött i dom. det händer ju inget idom. det är viktigt att första ställa till med något och se om det kan finnas något som kan göra att det kommer mer folk till bygden. En bybo. Re: Re: Ormsjöbygdens framtid 2004-07-06 20:39:30 Går aldrig att få till nått föreningsliv eller några aktiviteter i Ormsjön längre eftersom folk i byn inte kommer överens med varandra! Och det är väl inga som vill flytta in till byn heller eftersom det finns bybor som säger att "folk som kommer utifrån tar för sig för mkt".... Ormsjö Re: Re: Re: Ormsjöbygdens framtid 2004-08-22 09:49:02 Jag håller helt med dig. Det klagas och gnälls över att inget händer eller görs. Ovänskapen, avundsjukan m.m. tycker jag skall talas om för alla som inte vet varför det är så. Inget föreningsliv, ungdom, skoj eller annat går därför att det inte är "rätt" folk som vill nåt. Kommer det ide från utifrån så sägs det vara fel, ingen utifrån skall få tycka nåt eller vilja nåt, då tar den för stort utrymme i byn. Inte bra. Det kanske är så i flera byar, men i Ormsjö syns det. Det första dessa ormsjöbor måste är samarbeta, tro på andra utom dig själv. Varför skall inte alla som läser detta få veta hur det är i byn? Ärlighet....... Skärpning på alla som klagar och motarbetar, gnäller och hackar. Prosit
Sven lidman? 2004-02-05 14:43:24 Asch jag vet att ormsjö har fostrat en gudabenådad fotbollspelare...iaf vill jag minnas det. Någon som vet om han hette sven lidman och var han spelade någonstans...förutom Uuven dårå... mistah, Umeå/dorotea Re: Sven lidman? 2004-02-12 15:32:48 Det stämmer, men han heter Sven Lindman. Han spelade för Djurgården. Vill du veta mera så kan du gå till http://www.dif.se/page.asp?action=view&id=48 Rolf Lander, Tyresö Re: Sven lidman? 2011-02-07 18:55:32 Lycksele IF - Djurgården IF - Rapid Wien (proffs). Idrottshistoriker
Knaftar Kungen 2004-01-26 09:31:16 Elis P fyller år denna dag, hur många kan man inte ens ana. Vill genom detta media att någon som bor lämpligt till vidarebefodrar våra gratulationer till honom. Tommy Edvall m. familj i Skellefteå Edvto, Skellefteå Re: Knaftar Kungen 2004-01-27 00:36:17 Även jag får gratulera Elis genom någon uppe i byn! Roffe, Stockholm
Bästa tunnbrödet 2003-11-21 20:01:46 Har under senare år ätit mig igenom dom flesta bakestugorna i Norrland, på jakt efter det ultimata tunnbrödet.Efter mycket åkande och ätande så behöver jag inte söka längre, för det finns i Ormsjö. Har försökt att få reda på receptet, men det enda svar som jag har fått är att det innehåller "litebortivart". Fråga på affären, men dom hade det inte. Nu undrar jag om det finns någon som har receptet. Och hur man bär sig åt för att få så gott tunnbröd. Tunnbrödsälskare, Göteborg
Månsberget 2003-06-11 22:37:15 Har försökt att få klarhet i vem som var upphov till namnet Månsberget. Enligt lapparna så kallade dom det för Mosiberget eller Mosis berg. Nu undrar jag om det finns någon som vet något om detta.Vackrast är Månsberget från Lövstrand en molnfri kväll när månen kommer upp ur Månsberget och speglar sig i Ormsjöns blanksvarta vatten. Ove Isaksson
I Berhard Hordhs fotspår 2003-04-25 21:23:35 I Marsliden finns det ett"Bernard Nordh museum" som är inrymt i en koja som kommer från Ormsjö. Jag undrar nu om det är den flottarkoja som fanns 50 meter väster om det norra fästet på storbroern efter Långseleån.Och som senare flyttades längre upp till forsnacken nedanför Bredselet. Storbroern revs 1959 av Isak Sjögren.Finns det någon som kommer ihåg? Ove Isaksson, Göteborg Re: I Berhard Hordhs fotspår 2006-11-02 16:11:45 Ursäkta stavfelet på Bernard. Besökte Marsliden i somras 2006. Kojan från Ormsjö är uppsatt på platsen för det första nybygget i Marsliden. Kojan är numera museum, och är tidstypisk för hur det kunde se ut i ett nybyggarhem för drygt 100 år sedan, med dom verk- tyg som användes då. Att den kommer från Ormsjö kan man se på dom sirligt utgraverade namnen på timret. Där har vi namn av bröderna karl, kurt, och Frans Vestergren 21/7 1929, 25/9 1926. Manne Jonsson(Pålstig) 13/8 1925. Inga Jonsson(Elleman) Rune Karlsson och Gösta Vestergren. Ove Isaksson, Göteborg
I Bernhard Nordhs fotspår 2003-04-22 18:41:28 Har med intresse läst Erik Jonnsons berättelse om jakten på Bernhard Nordhs björnjägarkoja.Efter mycket forskande så tror man sig vara säkra på platsen.Tyvärr så kan det nog vara svårt att belägga, om det är fler som har använt denna plats till någon form av bostad. För att kunna säkerställa platsen så måste man nog hitta några lämningar i marken. Dessutom hade Bernhard Nordh använt sig av dynamit i samband med kojbygget. Och då måste det på något mer påtagligt sätt ha satt spår på platsen. Ove Isaksson, Göteborg
Ormsjö kapell 2003-03-07 21:48:58 Ormsjö kapell och klockstapel håller på att ruttna ner. Det vore ju synd om detta kulturhus skulle behöva rivas eller brännas upp. Enligt uppgift så lär det finnas pengar på kapellfonden. Med dom pengarna så skulle man kunna åtgärda det vitigaste. Det kunde dessutom finnas frivilliga som kunde ställa upp och hjälpa till. Ej troende Re: Ormsjö kapell 2003-04-27 10:21:32 Helt riktigt. Vi måste ta tillvara den kulturskatt som Ormsjö Kapell utgör. Tyvärr är det många som har tips och idéer om mycket men det blir ganska litet gjort. Jag hoppas att du träder fram och för dina idéer vidare till byns allmänna kännedom, och inte bara här på nätet, där det inte verkar vara många som skriver. Mitt tips är att du tar kontakt med Dorotea-Risbäck Pastorat, exp. i Dorotea, och för fram ditt ärende till kyrkorådet där. Inget ärende behandlas på bara muntliga framställningar. Gör den skriftligt så tar de upp ärendet. Jag hoppas att du lyckas och vi är säkert flera som skulle vilja hjälpa till om det bara kom fram i rätt tid och till allmänheten. Vi är många som under årens lopp besökt kapellet vid julotta, gudstjänster, syföreningskaffe och inte minst vid konfirmationer, dop m.m. Vi måste rädda Ormsjö Kapell. Fortsätt denna debatt så att det blir intressant. Bengt Persson Re: Re: Ormsjö kapell 2003-06-04 19:55:25 T rots att jag ej längre är medlem av den Svenska statskyrkan, så tycker jag det är synd att kulturbyggnader på grund av bristande underhåll går en för tidig död till mötes. Som jag har förstått det så finns det pengar för detta ändamål men dom som är satta att sköta detta gör det ej. Tog själv initiativ till att röja och klippa gräset på kapelltomten förra sommaren. Till byastämman den 12 juni så har jag till- ställt en skrivelse ang. kulturvård av vår by. Ove Isaksson Re: Ormsjö kapell 2003-04-27 12:08:07 Ang. upprustning av Ormsjö Kapell. Enl. Kulturminneslagen 4 kap. 2 §: "Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskar och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvalta-des av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatio-riska delar." Detta står att läsa i "Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan år 2000 fattade riksdagen ett principbeslut att kulturminneslagen skydd för kyrkliga kulturminnen skall behållas, samt uttalades att relationsändringarna inte bör leda till försämrade förutsättningar för vård och underhåll av de kultur-historiska värdena inom kyrkan. I propositionen framhölls också att bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena är en angelägenhet för hela samhället och svenska folket samt att det inte är rimligt att den totala kostnaden för detta allmänintresse bärs endast av Svenska kyrkans medlemmar. Svenska kyrkan bör därför enligt principbeslutet kunna få viss ersättning för vård av kulturhistoriskt värdefull egendom. Därför har staten anslagit pengar att fördelas inom resp. stift för dessa ändamål, "Kyrkonatikvarisk ersättning". Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturminnesvården i landet, bl.a. i fråga om de kyrkliga kulturminnena, medan länsstyrelserna ansvarar för tillsynen i länet (1kap.2 § kulturminneslagen). Dessutom har länsmuséerna en viktig roll i kulturmiljöarbetet. Åter till ekonomin omkring vård och underhåll: För att kunna göra detta fordras stora summor pengar. Staten har anslagit pengar fr.o.m. 2002 att fördelas inom Svenska kyrkan, dessa medel finns kvar t.o.m.2009. Inom varje stift, även Luleå stift, har tillsatts en "Regional samrådsgrupp för antikvariska frågor" som har till uppgift att bevaka och handlägga dessa frågor. Hos denna grupp kan pastoraten i stiftet ansöka om bidrag för att vårda och underhålla sina kyrkobyggnader och inventarier enligt KML. För att kunna söka bidrag måste pastoratet kunna visa att man för objektet upprättat en vård-och underhållsplan, så att ev. bidrag inte är "bortkastade". Vidare finns bidrag, kyrkobyggnadsbidraget, att söka ur Kyrkofonden. I båda fallen skall ansökan göras hos stiftsstyrelsen i Luleå stift. Naturligtvis får pastoratet inte 100 % bidrag till åtgärderna, man måste i ansökan ange vilken egenfinansiering som man har, men har man tur kan större delen finansieras via bidrag. Slutligen borde Dorotea- Risbäcks pastorat ha ett intresse i att Ormsjö kapell skall bevaras, konstigt vore det annars. Varken Ormsjö kapell eller dess klockstapel får, som Du "Ej troende" befarar, rivas eller brännas upp. För att pastoratet skall kunna göra detta krävs tillstånd av RAÄ, vilket torde bli svårt att få om Ormsjöborna står enade och vill behålla kapellet. Sammanfattning: "Ej troende" har rätt, vi skall försöka bevara vårt lilla fina kapell. Det finns lagar och regler för Svenska kyrkan att följa. I stiftet finns en arbetsgrupp som enbart arbetar med liknande frågor/ärenden under stiftsstyrelsen. Där finns möjligheter att söka ekonomiska bidrag till åtgärderna. Hos stiftsstyrelsen kan även sökas Kyrkobyggnadsbidraget från Kyrkofonden. Upp till kamp för Ormsjö Kapell och framförallt ANVÄND DETTA FINA HEMBYGDSKAPELL. Bengt Persson