Ormsjö Kapell
Ormsjö kapell kom att byggas, efter det att den tragiska drunkningsolyckan på Ormsjön den 12 maj 1936 drabbade Ormsjöbygden.
Tillkomsten av Ormsjö kapell
Den 27 augusti 1937, vid ett utlyst sammanträde i Dorotea, lämnades en redogörelse för de åtgärder, som vidtagits för att förvärva en tomt till ett blivande kapell i Ormsjö. Hem.äg. Erik Eliasson och hans hustru Alexia Eliasson i Ormsjö hade lovat, att från sitt ägande hemman skänka en tomt för det blivande kapellet, såsom minne av deras båda söner Bror Elias och Erik Anselm, som omkom i drunkningsolyckan i Ormsjö den 12 maj 1936. Vid sammanträdet beslöt de närvarande, på förslag av komminister Alfred Guldbrandzén, bilda en stiftelse benämnd "Stiftelsen Ormsjö kapell". Stiftelsen skall "såsom ägare innehava och förvalta den tomtmark, som makarna Eliasson skulle komma att skänka, och att å densamma sedermera låta uppföra ett kyrkligt kapell för evangeliskt- lutherskt församlingsarbete."
Vidare föredrogs och godkändes förslaget till stadgar för stiftelsen. Intressent i
stiftelsen blev man genom att betala en årsavgift eller en engångssumma.
Den första styrelsen valdes, detta för åren 1937 - 1940.:
Alfred Guldbrandzen, jämväl ordförande och sekreterare,
Richard Rodling, vice ordförande och vice sekreterare,
Thyra Aldén kassaförvaltare,
Erik Eliasson
Anselm Eliasson,
Olga Marklund och
Georg Persson.
Gåvobrev på kapelltomten
På 2-årsdagen av Ormsjö-olyckan, den 12 maj 1938, undertecknade Erik och Alexia Eliasson gåvobrevet för tomten till kapellet. Gudstjänster hölls under planeringstiden rätt så ofta i Ormsjö folkskola.
Förslag på kapellets storlek och planlösning
Vid ett möte beslöts att uppdra till diakon Richard Rodling att inkomma med förslag till kapell i Ormsjö, med önskemål om en större sal för ca 200 - 250 personer, samt en mindre sal och kök. Guldbrandzén uppskattade kostnaderna till ca 20.000:- för ett kapell av ungefär denna storlek. I november meddelade Guldbrandzén, att han hos skolrådet gjort framställning om att få köpa gamla skolhuset i Ormsjö. Detta för att kunna använda virke m.m. till kapellbygget.
Byggnadskommittén
I februari 1939 föredrogs på ett möte diakon Rodlings förslag till kapell,
dels ett med och dels ett utan torn. Vid samma möte utsågs en
byggnadskommitté: "Beslöts utse byggnadskommitté för handhavande
av kapellets uppförande och skulle ifråga-varande kommitté äga full
handlingsfrihet beträffande anskaffande av virke och annan byggnadsmateriel,
grundläggning, kapellets uppförande och inredning, ävensom ifråga om
upplåning av medel för detsamma; dock skall rapport därom inlämnas till
Stiftelsens ordförande. Att handhava dessa angelägenheter och utgöra
byggnadskommitté utsågos följande personer:
Hemmansägare A. N. Aldén, jämväl ordförande
Erik Eliasson och Anselm Eliasson
samt Handlanden Ernst Sjöström."
Biskopsbesök 1939
Den 10 november 1939, i samband med visitation i Dorotea, besökte biskop
Bengt Jonzon, Luleå, kapelltomten i Ormsjö. Där fick han information av
Guldbrandzén om stiftelsen. Biskopen sade bl.a.:
"Helt nyligen genomgicks befolkningen av en skakning, som nåddes av allt
Sveriges folk. Det var då sorgebudskapet spred sig genom radio och
tidningspress, att fjorton män - bland de bästa i trakten - efter fullbordat
arbete funno sitt liv ändat i Ormsjöns kalla vatten. Ej att undra på om
bybefolkningen vill hasta iväg med sitt kära kapellbygge så att dag må
komma, då Ni fäder och mödrar och andra sörjande till de på sin post fallne
må kunna samlas i stillhet till andakt och bön på helgat och invigt rum och jag
lyckönskar Eder alla till det blivande gudstjänsthuset. Det skall bliva kärt för
mig att få komma och inviga detsamma".
Husgrunden
Grunden till kapellet anlades under 1939. Bygget avstannade eftersom det inte fanns några ritningar färdiga, men även p.g.a. det ovissa kristidsläget ute i den stora världen, man ville invänta lugnare och bättre tider innan arbetet skulle sättas igång på allvar. Vidare var en del byggnadssnickare och arbetare inkallade i beredskapstjänst eller hade fått bättre och mera avlönat arbete på annat håll. Bankerna var i dessa orostider icke så benägna att låna ut pengar mot annan säkerhet än i jordbruksfastighet. Byggnadskommittén ville därför under en tid dröja något med byggnadens uppförande, och under tiden iordningställa ritningar, samla in medel och företa andra förberedelser, för att vara rustade på alla fronter. Vid sammanträde 24 november 1940 efterlyste Anselm Eliasson och A. N. Aldén de ritningar, som utlovats redan föregående år. Den 25 februari 1941 överlämnade diakon Rodling sitt ritningsförslag till kapellet.
Anbud på gamla skolan i Ormsjö
I protokoll den 11 mars 1941 meddelades att skolrådet antagit anbud å gamla skolan i Ormsjö. Två anbud fanns, dels "från poststationsföreståndaren Isak A. Isaksson i Ormsjö å 400:-- kronor för hela huset förutom kaminerna och från Stiftelsen Ormsjö kapell genom under-tecknad Guldbrandzen å 450:-- kronor för hela huset eller 250:-- kronor för inventarierna, vartill skulle räknas fönster, dörrar, kaminer eller eldinrättningar, golv och tak, tegel, stenmur eller hela huset med undantag av timmerväggar. Guldbrandzen högsta anbud. Vid skolrådets sammanträde den 1 mars d.å. beslöts antaga det av Stiftelsen Ormsjö kapell avgivna anbudet å 450:-- kronor för hela huset, varvid skolrådet dock förbehöll sig rätten behålla kaminen i småskolesalen."
Anbud på uppförandet av kapellet
Byggnadskommittén hade infordrat anbud på uppförandet av kapellbyggnaden. Den 7 juni 1941 antogs anbudet från Karl Westergren, Karl Svensson och Henrik Bredberg alla i Ormsjö, att uppföra kapellet, men "skulle ackordet endast omfatta uppförande av resvirke, inläggande av erforderliga golvåsar, uppförande av tvenne ytterväggar , en liggande och en stående med papp emellan, ävensom insättande av kistor till fönster och ytterdörrar samt fönsterbleck. Läggande av tak, som skall läggas av papp och ribbas. All erforderlig materiel tillhandahålles av byggnadskommittén." Dorotea konsumentförening antogs som leverantör å behövligt materiel till byggnaden. I slutet av året 1941 meddelades från byggnadskommittén, att nu var kapellet under tak.
Domkapitlets godkännande av stadgarna.
Den 20 december 1941 meddelade Domkapitlet i Luleå att man godkänt stadgarna för Stiftelsen Ormsjö kapell.
Kapellet har börjat byggas
I en rapport från Byggnadskommittén den 31 december 1941 meddelades bl.a.: "Således har kapellet uppförts av resvirke med sågspånsfyllning i stället för plankväggar och i stället för varmluftsuppvärmning, som ursprungligen föreslagits, har byggnadskommittén beslutat uppvärma kyrksalen medelst insättande av en större s.k. Lundbergsugn, som förvärvats samtidigt med den gamla roteskolhusbyggnaden. Enligt K. Byggnadsstyrelsens förslag, borde takryttaren å Rodlings förslag borttagas, kanske till följd av att klockstapel i en framtid möjligen skulle komma till stånd. Byggnadskommittén har emellertid uppsatt en vacker spira efter förslag av Rodling så att man ändå kan se, att denna byggnad ändå skiljer sig från övriga hus och därtill tydligt angiver att det är ett gudstjänsthus. Lilla salen och köket är i det närmaste färdigställda och därtill är en trappa iordningställd till orgelläktaren. Över köket och lilla salen kan med fördel en bostadslägenhet iordningställas för blivande vaktmästare eller eventuellt för en liten familj."
Entreprenörer för kapellbygget
I årsberättelsen för 1941 står bl.a. "Entreprenörerna för bygget ha varit byggmästarna Carl Westergren, Carl Svensson och Henrik Bredberg. Murningen har utförts av Östen Olofsson i Månsberg och snickerierna ha i stort sett utförts av Leonard Jonsson i Ormsjö." Vidare nämns att man upptagit ett lån inom brödrakretsen om kr. 4.248:73 enbart mot kvitto. Långivare var Anselm Eliasson, han fick inteckning i fastigheten på 6.000:- den 12 mars 1944.
Ljuskronan i kapellet
Den 28 juni 1942 meddelade Guldbrandzén, att stiftelsen får överta Dorotea gamla kyrkas ljuskrona.
Krucifixet, altaret och predikstolen en gåva från komminister Alfred Guldbrandzén
Vid samma möte meddelades: "Undertecknad, ordförande, omnämnde, att skulptrisen Torborg Lindberg i Storbäck vore villig snida ett krucifix av lämplig storlek att anbringas på altaret. Kostnaden härför har inte omnämnts, men denna vore ordföranden villig att bestrida, ävensom kostnaden för altaret och predikstolen, om Stiftelsen ville mottaga dessa gåvor. Det enda byggnadskommittén därvid hade att tillse, vore att låta beställa altaret och predikstolen hos samme snickare, som gjort en del andra snickerier, nämligen Leonard Jonsson, samt låta insätta samma när tiden därför blir lämplig."
Pastor Staffan Wallmarks tavla
Den 13 september 1942 meddelade Anselm Eliasson, att pastor Staffan Wallmark lovat måla och till Ormsjö kapell överlämna en altartavla "Jesus på väg mellan Jerusalem och Golgata". En skiss av nämnda förslag framvisades under sammanträdet. Efter överläggning beslöt sammanträdet att med tacksamhet mottaga pastor Wallmarks gåva för Ormsjö kapell. Senare meddelades att färgerna dock bekostade av stiftelsen, stiftelsen har erlagt 85:- kr.
Beslut om val av altartavla eller krucifix
Den 21 augusti 1943 behandlades ärende om altartavla och krucifix:
"Diakon Rodling efterlyste nu det av komminister och fru Guldbrandzen
hos skulptrisen Torborg Lindberg beställda och för kapellets räkning
utlovade krucifixet, vilket nu vore färdigt för avhämtning. Rodling m.fl.
hade sett nämnda konstverk, som de betecknade mycket värdefullt
och särskilt lämpligt för kapellsalen. Undertecknad Guldbrandzén
meddelade härvid, att meningen varit att nämnda krucifix skulle bliva
en gåva för Ormsjö kapell, men att nu, då annan altartavla överlämnats
och emottagits av kapellstiftelsen, kunde krucifixet komma till nytta
i ett annat kapell inom församlingen. Ej mindre än tre eller fyra
ytterligare kapell voro planlagda att i sinom tid komma till stånd i de
mest avlägsna byarna inom församlingen. Krucifixets värde kunde
även på annat sätt komma kapellstiftelsen tillgodo, varför pastor
Wallmarks gåva bör med tacksamhet användas för avsett ändamål.
Rodling framhöll, att altaret vore ritat med beräkning att ifrågavarande
krucifix skulle komma till användning och skulle så ej ske, måste
styrelsen tänka på anskaffande av ett utvidgat parti i form av altarskåp.
Härpå hemställde styrelsen om att även få emottaga krucifixet för
Ormsjö kapell under förutsättning av att detsamma kunde användas
för sagda ändamål. Notarie Widegren och diakon Rodling gåvo härvid
förslag om placeringen av såväl krucifixet som altartavlan."
Orgeln en gåva från Ingemar och Kristina Persson
Vid möte den 26 september 1943 meddelades, att Ingemar Persson och hans hustru Kristina kostnadsfritt överlämnat en orgel till kapellet.
Första gudstjänsten i Ormsjö kapell
Söndagen den 21 november 1943 klockan 11.00 hölls den första gudstjänsten i Ormsjö kapell av komminister Guldbrandzén.
De första kyrkovärdarna i Ormsjö kapell
Den 27 november 1943 beslöt Dorotea församlings kyrkoråd att godkänna kapellstiftelsens förslag om att utse herrar Adolf Napoleon Aldén och Anselm Eliasson till kyrkovärdar samt herr Erik Eliasson till ersättare.
Kyrkoherde Jonasons första gudstjänst i kapellet
Söndagen den 5 mars 1944 höll kh C. F. Jonason sin första gudstjänst i kapellet. Sångkören medverkade och organisten vid Höglands kapell, Erik Anton Ersson, tjänstgjorde som organist.
Angående målning av kapellet
Årsmötet beslöt den 11 mars 1944 att icke nu under kristider måla kapellet, eftersom färgerna nu sannolikt äro av sämre kvalitet än de som saluförs i normala tider.
Biskop Bengt Jonzons invigning av Ormsjö kapell 1944
Invigning av kapellet skedde den 16 april 1944 av H.H. D:r Biskop Bengt Jonzon.
Följande präster assisterade H. H. Biskopen vid kapellinvigningen i Ormsjö:
Kontraktsprosten D:r Hugo Berlin Lycksele
Kyrkoherde Carl Ferdinad Jonason Dorotea
Rektor Lennart Wallmark Sorsele
Pastor Staffan Wallmark Jokkmokk
Komminister Theodor Möllerberg Risbäck
Komminister Alfred Guldbrandzen Dorotea
Klockan 10.00 invigde biskop Bengt Jonzon kapellet i gudstjänst.
Klockan 16.00 höll rektor Lennart Wallmark predikan i kapellet.
Klockan 19.00 talade pastor Staffan Wallmark.
Därefter inledde biskopen samtal om verksamheten och betonade
betydelsen av byabönen.
De första konfirmanderna
Den första konfirmationsundervisningen med 33 ungdomar från Ormsjö med näraliggande byar, måste räknas som ett betydelsefullt led i den kyrkliga verksamheten. Konfirmationen ägde rum midsommaraftonen den 23 juni 1944, och följande dag gick de till H. H. Nattvard i kapellet.
Den första organisten och de första bönhållarna i kapellet
Vid sammanträde den 12 november 1944 valdes folkskollärarinnan Birgit Lundström till organist i Ormsjö kapell från och med 1944 och tills vidare. Dessutom utsågs, i överensstämmelse med biskopens förslag vid invigningen den 16 april, folkskollärarinnan Thyra Aldén och lärarinnan Rosa Jacobsson att vara bönhållare i kapellet sön- och helgdagar, då präst, diakon eller annan av Ordets förkunnare icke har tillfälle att hålla gudstjänst i kapellet.
Kollekthåven, en gåva av Jenny Kristoffersson
Under 1944 fick stiftelsen en kollekthåv av seminarielärarinnan Jenny Kristofferson i Kalmar, till minne av hennes mor Lisa Andersson i Frostviken. Lisa Andersson hade som flicka tjänst i Ormsjö.
En förläggning för finska flyktingar
I protokoll den 22 april 1945: Avlämnades rapport om att statsmakterna jämlikt gällande förordning under vinter-månaderna rekvirerat kapellet för den finska förläggningens räkning. Således hade kapellet dels för skoländamål och dels för sjukvård /karantän/ använts under tiden 20/11 1944 - 11/4 1945. Härigenom hade såväl prästerskapet som tillsatta läsmästare hindrats hava gudstjänster och andaktsstunder i kapellet under nämnda tid. Vid ordförandens besök i Ormsjö den 15 ds var ej heller kapellet utrymt och rengjort efter nämnda inkvartering. Beslöts giva v. ordföranden A. N. Aldén i uppdrag begära ersättning för den tid kapellet rekvirerats för sagda ändamål.
Klockstapeln
Klockstapeln vid Ormsjö kapell, uppfördes och invigdes 1951, efter ritning av diakon Rodling med förslag om endast en kyrkklocka. Den inköptes för 2.650:- kr från K. E. Bergholtz & Co i Stockholm. Den är 75 cm i diameter och väger ca 250kg. På klockan skulle, enligt beställningen från kapellstiftelsens beslut 29 maj 1950, stå:
Låt din klang o klocka ljuda
över nejden skön och ljus
Små och stora menskor bjuda
upp till Herrens hus
Exempel på verksamheter i kapellet
I kapellet har, förutom gudstjänster och andakter, från invigningen 1944 och framåt bedrivits bl.a konfirmationsundervisning, söndagsskola, kyrkans barntimme och ungdomsverksamhet. De stora arbetena och besluten om kapellet med inventarier, kapellets funktion, m.m. togs under åren t.o.m. ca 1950, när det mesta var klart. Därefter har den kyrkliga verksamheten pågått i kapellet fram till mitten av 1990-talet, när verksamheten avtagit mer och mer.
Invigningen skedde alltså ca 6,5 år efter stiftelsens start och ca 5 år efter att grunden lades.
Samtliga ordförande för Stiftelsen Ormsjö kapell
Ordförande för Stiftelsen Ormsjö kapell har varit:
1937 - 1950 Komminister Alfred Guldbrandzén
1950 - 1963 Hem. äg. Alfred Napoleon Aldén
1963 - 1993 Poststationsföreståndare Viktor Fägerborg