Dialektord och uttryck

Totalt: 1488 ord.

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Å Ä Ö


K

Kaffekällra kaffeservisen
Kagrett darrhänt
Kalvharnä dumkallar flicka
Kalvnåvar skällsord, dumkallar pojke
Kalvätt dum
Kalän kardor
Kammarn kammaren, litet rum, ofta innanför köket
Kammen ont i handleden av överansträngning
Kamsen palt
Kang lövä småhackade lövkvistar
Kangelmattes en som vinglar när han går
Kangeron spindel
Kaniffla döda
Kanken tuppen
Kannä svällande juver
Kantore skafferi i förstugan
Kappkutä springer i kapp
Kappränn skidtävling
Kappäs skynda på, ibland en viss tävlan
Káraktiheta högmod
Kardusn tobak
Káret mallig och stor av sig
Kárke å bar el. kånke å bar bar tung börda pkryggen
Kárken lasso
Karuscha resårband
Kárv borti skära ur, urgröpa
Kastbyt byta utan mellanavgift
Kastfang en form av brottning
Kastkäpp utför skilda arbeten, får alltid stå till pass
Kastä bort 'ä kastade bort något
Kastä kalven kon fick missfall
Kastä åt lämnade kvar
Kata tälja med kniv utan egentligt mål
Katitjesn katekes(bok med religionskunskap)
Kattgullä oäkta sten glimmer
Kattygä kattöga, reflex på bakre cykelskärm
Kattögel kattuggla
Kebb ljuga
Kerschne namnge, döpt, kristnad
Kink ti träa blåser så att trädens grenar rör sig
Kinka upphängd barnsäng
Kippskoickor person som är lite av en hoppjärka. Lite hit och dit.
Kladdä tryckte sig uppefter någon på ett mindre trevligt sätt
Klaterbôck någon som det går illa eller dåligt för
Klatres krånglar
Klevä opp stigit upp ur sängen
Klin bred ut
Klôbba klubba
Klôbben träklubb, hängdes som hinder för kor att springa
Klôbbän klabbföre, dåligt skidföre
Klommeroxe klumpig, fumlig person
Kloturet klumpig och fumlig
Klômsen fryser och är klumpig i fingrarna
Klônres växer ihop
Kluri klurig, knepig, småslug, rolig
Klyckt färdigruvat, kläckt
Klåfingret klåfingrad
Kläckt bra glid, bra vallat, bra före
Klöster klättrar
Knaa knåda
Knagga handtagen på lieorvet
Knak rak hållning
Knarrä knarrar, rullar ihop sig ex. brinnande näver
Knôpper småklösa
Knosa stor slägga
Knu´la knölar
Knul ihop sä kura ihop sig
Knövli skrynklig
Koa kåda
Kôckelkäring spåkärring
Kocksicken lavskrika
Kôjdag ovädersdag
Kôk ett slags sång eller rop, för att göra sig hörd i skogen, liknar en jojk
Kôks titta, undersökande
Kôks kônt titta i getarkonten
Kôksa träkosa
Kôl môrt becksvart
Kôlbulla kolbullar, kaka stekt i flott
Kommä ihôg kommit ihåg
Kônschtit konstig
Kônsta kunskap
Kônt slut slut på maten
Koppra konsum
Kôre jämmer, missnöjesljud
Kôrmen renfluga
Kôrne kallnat
Kornkasta träskyffel eller skopa, som användes vid kornskiljning
Kornlårn stor låda för vinterförvaring av korn
Kornskäppa att ha korn i vid sådd
Korthunn flitig kortspelare
Kotjicksmorninga spensalva
Kotjure kotjuder
Krabbä tag ti tog tag i
Kra-gä båge eller galler som fästes på lien vid myrslåtter eller när korn skars
Kra-I kravla
Kra-vlä krälade, kröp
Kra-väl småkryper
Kringelpären rund potatis
Krinkjock skalbagge
Krôppet stel och krokig
Krusa småkakor
Krusivanta mönsterstickade vantar
Krustanga locktång
Kråkhacka nariga händer
Kräka kreaturen
Kröggårn trädgården
Krösstä krystade
Krötjäl böjd, krokig person
Kullren kardad ull för spinning
Kullrä åtabak rullade bakåt
Kurät nyvaken
Kussimurra flick-kön
Kut i byn springer hos grannarna
Kut å räj gå, springa, vandra t.ex. i skogen
Kutä sprang
Kuvi kupig, rund botten
Kvadda barn
Kvala' manschetter, ärmlinningar
Kvárnkalln kvarnens vattenhjul, som driver stenen
Kvastlommen handtaget på riskvasten
Kvesän akne, kvisslor, finnar
Kvir jämmer, kvider
Kvirhôk fjällvråk
Käcklingen gråsparv
Käglen kottar
Källarluka lucka i köksgolvet till källaren
Kältträä järnstolpe med krok i öppna spisen
Kättn avbalkning i ladugården för grisar, får, getter etc.
Körebattn ladugårdsvinden
Körrgårn kyrkogården
Köttsöä kokköttspad